Äldreomsorgen är bättre än sitt rykte

Enligt studien skapas nöjdhet inom äldreomsorgen framför allt i mötet mellan personal och vårdtagare. Att känna sig trygg och blir väl bemött är det absolut viktigaste för vårdtagaren. Alla andra faktorer, som maten eller städningen, har mindre betydelse.

Oförtjänt dåligt rykte

Och att skapa goda relationer med brukarna är något som personal på äldreboenden är bra på. Vårdtagare inom äldreomsorgen och deras anhöriga är dessutom mycket nöjda med den omsorg som ges. Skillnader mellan privata och offentliga vårdgivare är i stort sett obefintliga.

– Kritiken mot en dålig äldreomsorg, som ofta förs fram i media, är bortom all realism. Omsorgen på äldreboenden i Sverige håller en otroligt hög och jämn nivå, säger Petri Kajonius.

Cheferna städar undan

Däremot finns det ett regelverk som leder till att vårdpersonal får ägna en hel del tid åt administration, vilket kan ta fokus ifrån kärnuppgiften – att möta den äldre.

– Men chefer och andra på olika nivåer i organisationshierarkin tar ett stort ansvar för att så mycket som möjligt ”städa undan” bland uppgifterna så att vårdpersonalen ändå får ägna så mycket som möjligt av sin tid åt att vara med de äldre, säger Petri Kajonius.

Tid bästa kvalitetshöjaren

Petri Kajonius studie visar tydligt att bästa vägen för att höja kvaliteten i äldreomsorgen är att ge vårdpersonal mer tid med de äldre.

– Äldreomsorgen är unikt beroende av kvaliteten som uppstår i mötet, och här gäller det att stödja och uppskatta de uppskattade guldsjälarna bland både personalen och cheferna, menar Petri Kajonius.

Han efterlyser även bättre mätinstrument, som tydligare lyfter fram de områden där kvalitet skapas inom äldrevården.

– Nöjdhet har visat sig vara till största delen ett psykologiskt fenomen, och bör därmed behandlas som ett sådant, både i mätningar och i planering av framtida verksamhet.

Om studien

Petri Kajonius avhandling syftar till att kartlägga nöjdhet inom svensk äldreomsorgen och förstå hur nöjdhet genereras. Studien består av en analys av information ifrån över 95 000 respondenter från hela landet. Kajonius har dessutom gjort intervjuer med personal på alla nivåer i omsorgen samt observerande fältstudier. Avhandlingen ingår som en del i ett samarbetsprojekt mellan psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet och Högskolan i Skövde. Hela avhandlingen hittar du här.