Enligt Jacob Hallencreutz, som är vd för Epsi rating group, finns det tillräckligt med evidens för att vi alltför ofta misslyckas med att nå våra förändringsmål, för att vi ska inse vikten av att fördjupa oss i orsakerna. Han har själv skrivit en doktorsavhandling om varför vi misslyckas så ofta och hur de som lyckas bär sig åt. Han har dessutom jobbat med kvalitetsfrågor i 20 år.
– Det handlar om att få med sig människor, att få dem att bryta gamla mönster och anpassa sig till nya krav – alltså om att leda mänsklig förändring. Det är det svåraste som finns tycker vi ledare, säger Jacob Hallencreutz, på konferensen Kvalitetsmagasinet Live i Stockholm.
Han anser att många underskattar styrkan i en företagskultur medan vi överskattar kraften i olika förändringsverktyg. Det viktiga är dialogen och delaktigheten.
– Vi tror att organisationer är logiska och rationella, men de är tvärtom organiska o irrationella. Därför kan vi inte styra i detalj. Förändringar är processer, säger Jacob Hallencreutz.
Till att börja med behöver behovet av förändring presenteras och diskuteras, vilket problem är det som ska lösas? Det gäller också att klargöra vad som är målet och hur vi ska nå dit. Om det finns många oklarheter ägnar sig medarbetarna att fundera över dem. Det krävs också rätt förutsättningar för förändring, inte minst i form av tid.
– De slutsatser vi drar om en situation präglas av de tankemönster vi är inne i. Det är det limbiska systemet eller reptilhjärnan som styr 50 procent av våra tankar. Många organisationer har misslyckats för att de trott att de vetat vart de är på väg och vad kunderna vill ha, säger Jacob Hallencreutz.
Sedan är då frågan hur man ska få med alla medarbetare på tåget? Enligt Hallencreutz är risken stor att vi fokuserar för mycket på de motsträviga medarbetarna.
– Det låter hemskt att säga att vi ska strunta i de som inte vill, men vi får en snabbare beteendeförändring om vi satsar på de som faktiskt vill.