Inga produkter i varukorgen.
Arbetsmiljön präglar oss livet ut
Arbetsmiljö Vår arbetsmiljö påverkar vår psykiska hälsa, kognition och fysiska funktion långt efter vi har pensionerat oss. Det visar en 43 år lång studie vid Hälsohögskolan vid Jönköping Universitet.
Arbetsrelaterad stress kan få irreversibla skador. Foto: Stockadobe
En stressig arbetsmiljö ökar risken för att få fysiska och kognitiva problem senare i livet. Det konstaterar ett forskarteam på Hälsohögskolan i Jönköping efter en omfattande longitudinell studie som pågick mellan 1968 och 2011.
Män mer känsliga för stress
Forskningen är baserad på svensk data där ett slumpmässigt urval av Sveriges befolkning, runt 1800 personer, kontinuerligt har intervjuats under sina arbetsliv och tiden efter. Resultatet visade att arbetsmiljön spelar stor roll för hur vi mår under hela livscykeln, och att en stressig arbetstillvaro ökade risken för att exempelvis inte kunna utföra vardagliga sysslor på ålderns höst.
– Det vi ser är att en stressig arbetstillvaro har en påverkan på hela livsförloppet. Effekterna av en skadlig arbetsmiljö kan sitta kvar upp till 20-30 år efter att man har slutat arbeta, säger Ingemar Kåreholt, professor i gerontologi och projektledare för forskningen.
Eftersom studiens deltagare rekryterades helt slumpmässigt innefattade den en stor bredd av yrkeskategorier. Forskarna har inte jämfört olika yrken med varandra, däremot ser man en skillnad mellan män och kvinnor sett till hur påverkad man blir av psykosocial belastning. Kvinnor klarar det bättre än män. Enligt forskarna kan det bero på att kvinnor historiskt sett har haft ett bättre emotionellt skyddsnät än män.
En åtgärdsplan behövs
I studien undersöktes en rad olika faktorer för att se hur deltagarnas kognitiva och fysiska funktion förändrades över tid. I ett minnestest skulle deltagarna memorera och återupprepa ord som forskarna sagt och kunna subtrahera sju från 100 fem gånger. De skulle också svara på vilket land de befann sig i och vilken dag det var. Deltagarnas rörlighet, styrka och smidighet undersöktes också för att se hur de klarade av att utföra vanliga fysiska aktiviteter. De fick bland annat lyfta ett kilo socker och resa sig från en stol utan att använda händerna.
– Det finns mycket forskning på hur arbetsmiljön påverkar oss här och nu, men inte så mycket kring hur det påverkar oss längre fram i livet. Jag hoppas att facket, politiker, beslutsfattare med flera ska ta till sig det här forskningsresultatet och försöka hitta åtgärder för att skydda framtidens äldre, säger Ingemar Kåreholt.
Studien visar också att trots att arbetsmiljöer har förändrats sedan 60-talet så har inte sambandet gällande långvariga effekter gjort det.
– I dag är arbetslivet på många vis mer stressigt och gränslöst än någonsin. Därför är det viktigt att man verkligen börjar hantera den här frågan, säger Ingemar Kåreholt.
Fakta
Huvudfaktorer för en positiv psykosocial arbetsmiljö:
Egenkontroll i arbetet när det gäller bland annat arbetstakt och arbetssätt.
Positivt arbetsledningsklimat som bygger på pålitlighet och öppenhet
Stimulans i själva arbetet- att man kan utnyttja och utveckla sin förmåga.
God arbetsgemenskap med social kontakt och trivsel.
Lagom arbetsbelastning som är utmanande men hanterbar.
