Att leka på fullt allvar – mycket mer än bara en kulturhöjare

Hon ser det inte bara på arbetsplatser, utan överallt förklarar hon. Inte minst i dotterns skola där eleverna har fått ”läsutmaningar”. Aldrig har det lästs så mycket på hemmaplan. Vi är förprogrammerade till att vilja tävla och leka. Det vore helt enkelt slöseri om vi inte tog fasta på de drivkrafterna också i arbetssammanhang.  Det handlar om grundläggande psykologi och att förstärka de beteenden som vi vill se mer av i en organisation.  

Även långsiktiga vinster  


Nancy Murtic ser dock att den typen av drivkraft inte är självklar hos alla ledare. Trots att gamification inte är ett nytt fenomen i arbetslivet är det på många platser relativt outforskat.  

–  Jag hoppas att det får större spridning, för det är inte bara hittepå. Det har faktiskt effekt. Kundnöjdheten höjs och affärerna blir mer framgångsrika. Det är mätbara skillnader vi pratar om, säger hon. 
Sofie Semb instämmer.  

– Det förknippas ofta med poängsystem och andra uppenbara tävlingstecken. Men bra gamification är så subtilt att man inte ens märker det. Det handlar om att medarbetarna ska känna att de sitter i förarsätet, säger hon. 


Sofies eget uppvaknande skedde när hon under sin masteruppsats observerade Anna när hon ledde ett förbättringsarbete. Hon skrev i uppsatsens slutsatser att förbättringsarbeten inom vård- och omsorg behövde utformas så att de blev känslomässigt motiverande för de som ska delta. Hon visste inte då att det var behovet av gamification inom förbättringsarbete hon identifierade.  


Hur gör man då en uppgift verkligt meningsfull för medarbetarna, hur skapar man en känsla av att vara en del av något större? Enligt Nancy Murtic handlar det om att skapa en känsla av sammanhang och psykologisk trygghet i gruppen.  

–  Kvalitetsarbete ska genomsyra en hel organisation. Ett förbättringsarbete ska stärka en affär, men också inspirera medarbetarna till att ständigt fortsätta vara nytänkande. Och när vi har hållit i den här typen av övningar vill de som varit delaktiga bara ha mer.  


”Det fungerar faktiskt” 


Anna Sjöholm Hultblad förespråkar att man börjar arbeta med små medel. Dels genom att hämta inspiration från andra som har lyckats med gamification – ”glo och sno” som hon kallar det – dels genom att börja väldigt småskaligt. Till att börja med kanske det bara handlar om att ta företagets möten till ett nytt ställe, för att nya tankebanor och attityder ska öppnas upp. Nancy Murtic instämmer, och tillägger att det mer än någonting annat handlar om att våga experimentera lite. 


– Vad är det värsta som kan hända? Att det inte blir så som man tänkte från början? Då drar man ju lärdomar av det, säger hon. 


Experimentlusta i alla ära, men Sofie Semb framhåller också att man ska börja med att ställa sig frågan ”varför?”.

 
– Det finns ofta mycket att ösa ur ett ”varför”? Aktivera gruppen i att formulera sitt “varför” för att sedan hitta utmaningar som behöver övervinnas, det triggar ofta i gång en genuin lekfullhet, säger hon. 


Det finns en uppsjö av vinster med att gamifiera sina processer, men en av de viktigaste som Anna Sjöholm Hultblad har identifierat är att problem går snabbare och enklare att lösa. 


– Man slipper allt harvande och att prata sönder saker. Jag känner att jag nästan kan få lite utslag av att man ibland inte rör sig framåt, man bara pratar. Nyckeln till att det går fort när man leker in förändringsarbetet är just att det är engagerande och roligt. Det fungerar faktiskt, säger hon. 

Att inte nöja sig 


Trots att fördelarna är många, och vetenskapligt belagda, upplever trion att det fortfarande finns ett motstånd mot metoden. 


– Det kan röra sig om att någon känner att den behöver övertala sin ledningsgrupp om att det ligger i deras intresse att skapa arbetsglädje. Men då får man klargöra att om de anställda känner ett högt engagemang och en meningsfullhet i sitt arbete så är det bra för företaget. Det är bevisat att lönsamheten ökar, säger Sofie Semb. 
För kvalitetsprofessionens skull hoppas alla tre att branschen blir bättre på att ta till vara på lust och lekfullhet.  


– Ledningssystem och processarbete är ofta väldigt funktions- och resultatorienterat. Det är aktiviteter och flöden, boxar och pilar. Vi ser att potentialen i att designa för medarbetares upptäckarglädje och kreativitet är stor. Varför ska vi nöja oss med att det här ska vara tråkigt när det inte behöver vara så?