Inga produkter i varukorgen.
Brister i uppföljning av hållbarhetskrav vid offentlig upphandling
Offentlig upphandling Endast 4 av 10 kommuner, regioner och myndigheter följer systematisk upp efterlevnaden av miljömässiga och sociala krav som ställts vid upphandling. Det visar en ny rapport från organisationen Fairtrade. Orsakerna är brist på tid och resurser.
Offentliga verksamheter slarvar med att följa upp hållbarhetskraven. Foto: Adobe Stock
Den offentliga sektorn köper varor och tjänster för cirka 800 miljarder kronor varje år. Enligt regeringen har sektorn därmed en viktig uppgift i att bidra till ett mer hållbart samhälle. Men så är inte alltid fallet visar en ny enkätundersökningen som organisationen Fairtrade låtit göra.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Följer inte upp hållbarhetskraven
442 myndigheter, kommuner och regioner har deltagit i undersökningen. Sju av tio myndigheter uppger att de har en policy för hållbar upphandling. Men nästan hälften av alla upphandlande organisationer kartlägger bara ibland eller aldrig risker för exempelvis barnarbete eller miljöförstörelse vid en upphandling.
Sex av tio kommuner, regioner och myndigheter följer heller inte systematiskt upp efterlevnaden av miljömässiga och sociala krav som ställts vid upphandling, enligt rapporten.
“Skattemedel kan gå till barn- och tvångsarbete”
Resultatet oroar Fairtrades generalsekreterare Hewan Temesghen.
– I den offentliga upphandlingens stora köpkraft finns ännu en betydande outnyttjad potential att bidra till hållbar produktion och konsumtion. Men så länge upphandlande organisationer inte kartlägger riskerna före inköp kan skattemedel gå till barn- och tvångsarbete och även verksamhet som leder till stora utsläpp av växthusgaser, säger Hewan Temesghen, säger han i en kommentar.
Brist på tid och resurser
Anledningen till att man inte följer upp de hållbarhetskrav som ställs vid en upphandling är enligt de svarande i enkäten, brist på tid och resurser. Att inte följa upp kraven kan leda till korruption och osund konkurrens.
– Att följa upp hållbarhetskrav är nödvändigt om det offentliga vill skapa en växande marknad för leverantörer som tar ansvar för hållbara leverantörskedjor. Genom att använda sig av oberoende tredjepartscertifieringar, så som Fairtrade, får myndigheten kvalitet i uppföljningen av högriskprodukter och kan fokusera sina resurser på inköp där det saknas oberoende kontroller, säger Hewan Temesghen.
Kompetensstöd centralt
Sex av tio som svarade på enkäten ser ökat kompetensstöd som centralt för att myndigheten i ännu högre grad ska kunna bidra till Agenda 2030-målen genom offentlig upphandling och inköp. Fyra av tio har behov av styrdokument som är tydliga med att hållbarhet ska prioriteras.
I dag är det endast en rekommendation att vid upphandling ta hänsyn till klimat, miljö, människors hälsa, omsorg om djur samt sociala och arbetsrättsliga aspekter. I november förra året la regeringen fram ett nytt lagförslag där man vill göra rekommendationen obligatorisk. Förslaget var nyligen ute på remiss och väntas träda i kraft 1 juli.
