På datorskärmen syns en karta över Region Jämtland Härjedalen. Strömsund i norr och Sveg i söder med Östersund, där vi befinner oss just nu, placerat i mitten.
Ensam om balans i bemanning – vad händer i Region Jämtland Härjedalen?
Förbättringsarbeten Från bemanningskris till att bli unika i svensk primärvård. Trots stora geografiska avstånd och svårigheter att rekrytera utifrån är Region Jämtland Härjedalen nu den enda regionen i landet som lyckats uppnå bemanningsbalans i primärvården.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Mellan Sveg och Strömsund är det tre och en halv timme med bil.
Det går att jämföras med den mer blygsamma en och en halv timme du får räkna med ifall du vill resa från Region Stockholms syd, Södertälje, till dess norra spets: Norrtälje.
Ingela Gillberg, biträdande divisionschef för Nära Vård i region Jämtland Härjedalen, pekar på kartan på skärmen.
– Vi är en geografiskt stor region, det är som 15 Gotland. Och vi har ett sjukhus, säger Ingela Gillberg.

Innan var Ingela Gillberg verksamhetschef för hela primärvården i Östersund – en kommun som innefattar omkring hälften av hela regionens befolkning.
Långa avstånd och utspridd befolkning kräver många mindre enheter, vilket gör kompetensförsörjningen logistiskt svår. Samtidigt har det tidigare varit svårt att locka vårdpersonal till regionen.
Gillberg hänvisar till att regionen just nu kan räkna med att anställa omkring 1-2 läkare från en annan region per år.
Men de senaste åren har något spånande hänt här i Region Jämtland Härjedalen. Något som fått dem att stå ut i den svenska vården.
– Rent ut sagt var det bedrövligt med läkarbemanningen när vi började projektet 2016.
Hur bedrövligt?
– Vi hade väldigt mycket stafettbemanning som vissa enheter var helt beroende av vid tiden
På en enhet med 10 000 listade patienter fanns till exempel endast två fast anställda läkare: en på 30 procent och en på 50 procent.
I jämförelse med övriga regioner placerar sig regionen idag högst i patientenkäten gällande fem av de sex dimensioner som mäts inom primärvården: vård och behandling, delaktighet, bemötande, kontinuitet och information. I dimensionen tillgänglighet når regionen en silverplacering.
”Enda region som i praktiken har uppnått balans och närmar sig riktvärdet”
Samtidigt har de rusat fram som pionjärer när de kommer till att minska behovet av hyrläkare och skapa en balans i läkarbemanningen i primärvården.
”Region Jämtland Härjedalen är den enda region som i praktiken har uppnått balans och närmar sig riktvärdet”, skriver rapportförfattarna i Svenska Distriktsläkarföreningens, DLF, kartläggning av läkarbemanningen i primärvården våren 2026.
Det finns två huvudsakliga förändringar som lett till resultatet beskrivet ovan:
- Ett lägre tak för hur många listade patienter varje läkare har ansvar för.
- En satsning för att utbilda egna läkare direkt i den egna primärvården.
Kvalitet och God och nära vård inspirerade
Ingela Gillberg har bakgrund i kvalitetens värld där hon läst om omställningsarbete, organisationspsykologi, kvalitetsuppföljning på kvalitets- och ledarskapsprogrammet. Kunskaper som spädde på hennes vilja att ta på sig ansvaret som verksamhetschef.
– Det var resan i primärvården mot God och nära vård som intresserade mig väldigt mycket. Och medan vi har långt kvar så har vi också kommit långt på vägen där arbetet med att begränsa antalet listade per läkare och satsningen på bemanningen är en del av det.

Det nuvarande officiella riktvärdet är att en specialist inom allmänmedicin ska ansvara för 1 100 invånare och en ST-läkare för 550 invånare. Riktvärdet är uträknat av Socialstyrelsen men inspirationen till siffran, och uträkningarna bakom, lånade de från Jämtland Härjedalen.
Från 1600 listade per läkare till 1100
– Vi gjorde en tidsstudie och följde en distriktsläkare och två utbildningsläkare under en vanlig dag och klockade allt som hände. Då kom vi fram till att den tidigare siffran med en läkare per 1600 listade var alldeles för hög. Mätningarna resulterade i den så kallade Jämtlandsmatrisen som även användes av Socialstyrelsen i deras uträkning.
Efter en anmälan om arbetsmiljön på en vårdcentral togs det nya arbetssättet till slut i bruk. Först räknade regionen med 1 250 listade per läkare men har nu sänkt den siffran till 1 100.
Fakta
Avgörande insatser och politiska beslut för att lösa hyrläkarproblemet:
- Incitament för att behålla personal: Regionen har infört specifika åtgärder för att få läkare att stanna kvar, bland annat en trohetspremie (ett lönetillägg efter två och sju år) samt obligatoriska fortbildningsdagar fem gånger per år.
- Satsning på utbildning av egna specialister: I stället för att förlita sig på extern rekrytering har regionen gjort en omfattande satsning på att utbilda sina egna specialister i allmänmedicin (ST-läkare). Ett politiskt beslut från 2017 möjliggjorde finansiering för fler utbildningsläkare, där enheten endast behöver betala en del av lönekostnaden.
- Inspiration från Borgholmsmodellen: Arbetet med att bygga ”gröna öar” av stabilitet, där fasta läkare får sätta grunden och rekrytera kollegor innan stafettbemanningen tas bort helt.
- Begränsade listningar (1 på 1100): För att skapa ett rimligt uppdrag och förbättra arbetsmiljön har man infört ett mål om max 1100 eller 1250 listade invånare per läkare. Detta främjar kontinuitet, vilket skapar trygghet för patienterna och minskar trycket på andra vårdnivåer.
Under Svenska Distriktsläkarföreningens mätning av bemanning i primärvården år 2024, placerade Region Jämtland Härjedalen sig i topp även då.
Resultatet skapade vid tiden för publiceringen av resultatet viss förvåning:
”Det var lite wow för det var lite oväntat faktiskt ska jag erkänna. Särskilt i hur diskussionerna går där alla Norrlands län är körda”, sa Ylva Sandström, ordförande i Svenska distriktsläkarföreningen till SVT år 2024.
Det senaste decenniet har regionen också haft ett fokus på att utbilda egna ST-läkare.
– Vi kan räkna med att anställa 1-2 läkare från andra regioner per år. Men under de första fyra månaderna på 2026 har vi sex stycken utbildningsläkare som blir blivit färdiga läkare. Så nu skördar vi frukten av att utbilda, men det tar ju lång tid.
Utvecklingen har gjort möjlig tack vare att läkare numera kan handleda fler ST-läkare än bara en åt gången samt att enheterna får stöd från regionerna för utbildningsläkarnas löner. Samtidigt har regionen satsat på ekonomiska incitament för att få läkarna att stanna även när de är färdiga.
Men vad kostar då allt detta? Region Jämtland Härjedalen gick 2025 back med 368 miljoner kronor och Ingela Gillberg tror själv att det som stoppat andra från att gå i deras fotspår är kostnaderna.
Går det att göra den satsning ni gjort och inte gå back?
– Ja. Om vi får en stark primärvård utan stafettläkare, som är mycket dyrare att anställa, då tror jag att det blir billigare för hela samhället i längden.


