Bengt Banck kan inte ens se en brittisk deckare utan att börja granska bilarna. För Autolivs kvalitetsdirektör är bilar och säkerhet ständigt närvarande. Det är kanske en yrkesskada. Eller ett tecken på hur djupt den granskande blicken sitter.
Kvalitet som samvete på Autoliv ”Våra produkter får inte en andra chans”
Några gram fel räckte för att stoppa produktionen. För Bengt Banck visar händelsen vad kvalitet på Autoliv handlar om: människor som ser, reagerar och tar ansvar.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Han är kvalitetsdirektör på Autoliv och har ägnat nästan hela sitt yrkesliv åt fordonsindustrin. Först 26 år på Volvo Cars, där han bland annat arbetade med kvalitet, kundnöjdhet och utvecklingsfrågor – de sista åren som kvalitetsdirektör.
– Den inriktningen hade jag aldrig sett komma. Men sedan insåg jag att jag egentligen har tänkt i kvalitetsbanor hela livet, säger Bengt Banck och skrattar.
De senaste elva åren har han arbetat på Autoliv, ett av världens största företag inom trafiksäkerhet. Företaget har 65 anläggningar i 25 länder och utvecklar bland annat säkerhetsbälten, airbags och rattar – produkter som finns i miljontals bilar världen över.

På Autoliv beskrivs kvalitet inte som en stödfunktion vid sidan av verksamheten. Den är snarare en del av företagets samvete, enligt kvalitetsdirektören.
– Våra produkter får inte en andra chans, säger han.
Vill vara bättre i morgon
Bengt Banck sitter i Autolivs ljusa och öppna kontor i Göteborg. Kontorslandskapet är nytt och hans eget rum relativt tomt, förutom några hängkrokar av säkerhetsbälten vid dörren.
Han beskriver sin egen väg in i kvalitetsrollen som ovanlig. Han är civilingenjör inom el och elektronik och kom inte från revisions- eller certifieringssidan. Ändå har kvalitetstänkandet följt honom genom hela karriären.
– Hela mitt kvalitetstänk bygger på att vara bättre i morgon. Det handlar om förändringsresan. Ibland tar man stora steg, men ofta är det de små stegen varje dag som gör skillnaden.
Enligt Bengt Banck handlar kvalitetsarbete inte om en rak resa mot ett färdigt mål. Det bygger snarare på många små steg framåt, där nya problem hela tiden dyker upp och måste hanteras.
Ibland tappar en del av verksamheten fart på grund av yttre påverkan. Då gäller det att fånga upp avvikelsen och börja arbeta sig uppåt igen.
– Vi kämpar på och tar små steg hela tiden. Kvalitet är lite som spelet Banka bäver. Det dyker alltid upp en ny bäver någonstans, och ofta på ett annat ställe än förra veckan.

På Autoliv finns ett internt begrepp för det bredare kvalitetsarbetet: Q5, quality in all dimensions. Det handlar om kvalitet i hela kedjan, från forskning och förutveckling till försäljning, leverantörer, produktion och kundrelationer.
– Vi utesluter ingen i vårt kvalitetstänk. Mycket handlar om kultur, att få människor att tänka rätt. Alla står på tå, säger han.
– Har du rätt kvalitetskultur gör du rätt även när ingen tittar på dig, fortsätter han.
Kulturen sitter i vardagen
Autoliv har omkring 45 000 operatörer som varje dag utför arbetsmoment i produktionen. Bengt Banck beskriver det som en miljon möjligheter att göra fel, men också en miljon möjligheter att göra rätt.
För att hålla kvaliteten levande arbetar företaget med introduktion, träning, standarder och produktionssystem. Nyanställda tränas enligt principen ”I do, we do, you do” innan de certifieras för att arbeta vid en viss produktionslina.
– När någon checkar in på en produktionslina vet vi att personen är certifierad att bygga den produkten.
Men system och utbildning räcker inte. Minst lika viktiga är förebilderna i vardagen.
– Det viktigaste sättet att sprida kultur är role models. Man ser beteendet hos kollegor, chefer och fabrikschefer. Då föder man samma beteende vidare, säger Bengt Banck.

Autoliv använder flera japanska kvalitetsbegrepp i vardagen. Kaizen står för ständiga förbättringar. Gemba handlar om att gå till platsen där något händer, i stället för att diskutera problemet i ett konferensrum.
Ett annat centralt begrepp är jidoka. På Autoliv betyder det att medarbetare ska reagera direkt när något avviker.
– Ser man en abnormalitet ska man stoppa, kalla på hjälp och vänta. Räck upp handen och säg: det här är något som inte stämmer.
Bengt Banck berättar om en operatör som upptäckte att en detalj till ett säkerhetsbälte vägde några gram fel.
– Hon kände direkt att detaljen var några ynka gram för lätt. Den var inte ytbehandlad, men tack vare att hon reagerade kunde felet rättas innan produkterna skickades vidare.
Företagets goda och onda samvete
Bengt Banck beskriver kvalitetsrollen som företagets både goda och onda samvete. Rollen kräver både oberoende och närhet till verksamheten.
– Kvalitet i min värld är att titta på helheten. Vi är den oberoende funktionen som kan gå in och ha en åsikt om allt.

Han sammanfattar uppdraget som att säga den tuffa sanningen, men också coacha det goda. För att lyckas krävs fakta, relationer och förmågan att förstå hur arbetet faktiskt går till.
Autoliv har utvecklat ett eget arbetssätt som kallas Mosart, management of standard adherence. Det beskrivs inte som en audit, utan som ett event där syftet är att hitta förbättringspotential. Avvikelser kallas inte heller avvikelser, utan opportunities.
– Hittar vi åtta opportunities är det åtta möjligheter att bli bättre i morgon.
Ett av de arbetssätt Bengt Banck lyfter fram som mest effektivt är Process FMEA Go See and Fix. Det innebär att teamen medvetet försöker bygga en felaktig produkt i en produktionslina för att se vad som kan gå fel.
– Går det att sätta in en detalj åt fel håll? Vad händer om en sladd dras ur? Kan systemet fånga felet? Vi försöker bygga en dålig detalj. Sedan gör vi åtgärder för att motverka det.
Målet är att hitta felen innan kunden gör det. För Bengt Banck är det också där kvalitetskulturen prövas: i nyfikenheten, beteendena och viljan att förebygga.
– Jag skulle vilja jobba hundra procent proaktivt. De få gånger något går snett måste vi arbeta reaktivt, men det proaktiva är det vi alltid försöker driva.
För kvalitetsdirektören blir uppdraget därför större än att förvalta ett system. Det handlar om att få människor att förstå, vilja och agera rätt – även när ingen tittar.
– Det fungerar inte med en chef som bara sitter och pekar med handen. Då händer ingenting. Men får man människors fötter att peka åt samma håll, då kan underverk hända.
Från Q5 till jidoka – Autolivs kvalitetsordlista
- Q5 – quality in all dimensions: Autolivs interna begrepp för kvalitet i hela kedjan. Det omfattar forskning, förutveckling, försäljning, leverantörer, produktion och kundrelationer.
- ”I do, we do, you do”: En träningsprincip där en erfaren person först visar momentet, sedan gör man det tillsammans och till sist utför medarbetaren det själv.
- Certifiering vid produktionslina: Medarbetare måste vara certifierade för den produktionslina där de arbetar. När någon checkar in vet Autoliv att personen har rätt kompetens för att bygga just den produkten.
- Kaizen: Kaizen betyder ständiga förbättringar. På Autoliv handlar det om att ta små steg framåt och hela tiden förbättra arbetssätten.
- Gemba: Gemba betyder att gå till platsen där något händer. I stället för att diskutera problem i ett konferensrum ska man se verkligheten i produktionen.
- Jidoka: Jidoka innebär att medarbetare ska reagera direkt när något avviker. På Autoliv betyder det att stoppa, kalla på hjälp och vänta när något inte stämmer.
- Mosart – management of standard adherence: Mosart är ett arbetssätt för att se hur väl standarder följs och hitta förbättringspotential. Autoliv beskriver det inte som en audit, utan som ett event.


