Älskade hatade floskler – så tar ledare tillbaka orden

Ledarskap Låt inte värdefulla ord och uttryck falla i floskelfällan. Enligt författaren och konsulten Alexander Holmberg finns det tre avgörande saker organisationer behöver göra för att äga ord som skapar förändring.

Älskade hatade floskler – så tar ledare tillbaka orden
Floskler kan både vara bra och dåliga, menar Alexander Holmberg Foto: Adam Falck

Att jobba med kvalitet är att jobba i floskelrikets mecka.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.

Så skrev journalisten Johanna Brydolf i Kvalitetsmagasinet för tio år sedan. Då hade redaktionen precis bett sina läsare om deras bästa – eller kanske värsta, beroende på hur man ser det – floskler. Läsarna skickade in uttryck som ”sätt kunden i fokus”, ”ledningens engagemang” och ”effektivisera förbättringsarbetet”. Många beskrev också ”kvalitet” som floskelordet nummer ett.

Och lite så är det än idag. I alla fall om man frågar ledarskapskonsulten Alexander Holmberg, som inte är sen med att vara självkritisk och påstå att floskler oftare dyker upp i mer konsulttäta branscher.

– Varje konsult vill vara exklusiv och särskilja sig från andra, men det kommer med ett pris.

Och vad är det priset? Jo, ansvaret att veta vilken förändring orden eller fraserna man använder sig av orsakar hos mottagaren.

2015 släppte Alexander Holmberg Floskelboken: 365 tankvärda floskler om egen utveckling, ledarskap och kommunikation.

– Intentionen var att uppmärksamma det faktum att vi har väldigt mycket floskler. Jag blev nyfiken på orden som gömmer sig bakom och undrade ifall det kanske finns andra saker vi borde prata om, som är viktigare.

Definiton

Vad är egentligen en floskel?

Enligt Wiktionary är floskler granna och vackra men tomma innehållslösa ord, fraser eller uttryck. Floskler är alltså sådant som låter bra men samtidigt är abstrakt. Kan ofta beskriva som slitna uttryck.

Som kejsarens nya kläder

Floskler är ett sätt att gömma sin inkompetens, tror Alexander Holmberg. Det får oss att låta smartare än vad vi kanske är, och de som inte hänger med vågar inte erkänna det – precis som i Kejsarens nya kläder.

– Det händer väldigt sällan att någon frågar ”vad innebär det där ordet för oss, vad kommer det att leda till och är det bra?”.

I floskler paketeras en massa fina innebörder, men ofta tycker Alexander Holmberg att hur:et saknas i anknytning till uttrycken.

En floskel som Alexander Holmberg anser vara aktuell just nu är psykologisk trygghet.

– Jag vågar hävda att det är en på 100 som vet vad som menas med psykologisk trygghet. Det kräver till exempel konsekvent feedback, men svenska chefer är urusla på feedback.

Han tycker att de flesta svenska chefer är livrädda för konflikter, dåliga på att hantera konflikter på ett konstruktivt sätt och ännu sämre på att låta misstag bli lärdomar – avgörande byggstenar för psykologisk trygghet.

Och det är bara ett av många exempel på floskler som Alexander kan komma på. Hans värsta är nog ”här är det högt i tak”. Han tycker också att det finns floskler som kan vara bra, men som förlorar mening i traditionella organisationsformer.

– Ta ordet samskapande som exempel. Det är ett av de finaste orden inom ledarskap, tycker jag.

Samskapande handlar om att bryta ner traditionella hierarkier och i stället bygga upp en kultur där alla har en verklig röst i en beslutsprocess. Det i sin tur bygger på ett genuint och ett jämställt samarbete.

– Men vi är inte jämställda i Sverige idag. Att säga att man är samskapande innebär kravställning, och jag saknar ofta en ansvarskänsla för den gemensamma kulturutvecklingen. Det är lätt att ha workshop där man ber folk vara samskapande, men likt förbannat finns det någon som säger vad som är rätt och fel.

Bottnar sig i kompetensbrist

Men Alexander Holmberg menar också att floskler kan vara bra, så länge de används medvetet och är kopplade till konkreta ambitioner och tillvägagångssätt.

– Avsändaren måste vara medveten om metaforen i och effekten av sin floskel.

I grund och botten handlar diskussionen kring floskler om en kompetensbrist, upplever han. Ett uttryck kan antingen bli en floskel eller ett viktigt strategiskt beslut, beroende hur man hanterar samtalet kring följden av ett begrepp.

Han tar sitt eget arbete som exempel. De senaste 18 månaderna har hans konsultbolag jobbat med att införa coachande ledarskap på LKAB.

– Vi har utbildat 450 chefer i Kiruna, Gällivare och Narvik på ett och ett halvt år, säger Alexander Holmberg.

Som expert på coachande ledarskap måste han se till att verktyget blir mer än en floskel. Men risken för att trilla ned i den fällan finns, eftersom förhållandevis få vet vad termen faktiskt innebär.

Hur gör du för att inte trilla ned i den fällan?

– Även om mina intentioner är goda så måste jag också jobba för att vara tydlig. Otydliga förväntningar medför stress och sämre mående, och det påpekar vikten av att adressera orden man använder. Det är det ledarskap handlar om. Om man vill införa ett coachande ledarskap eller ett agilt arbetssätt så måste processer, ramar och strukturer förtydligas. På så sätt kan man äga sina ord.

Alexander Holmberg. Foto: Adam Flack

Feedback nyckeln till allt

Alexander Holmberg påpekar också vikten av att låta medarbetare ifrågasätta nya begrepp och verktyg, för att skapa diskussion och bred förståelse. Han tror att det är ovanligt att organisationer lyckas med det eftersom det är tidskrävande att sortera och ventilera invändningar och tolkningar. Men om förändringsledare, projektledare, chefer eller andra vill att poängen bakom ett ord ska komma fram så måste orden utmanas, menar han.

– Så länge som man stannar upp och ifrågasätter sitt språkbruk så kommer intentionen inte att kapas. Och sen får man inte heller vara rädd för att använda vissa floskler bara för att de fått en negativ konnotation.

Alexander tänker på ord som tillit eller coaching, som han upplever kan bemötas med skepsis när han är ute och jobbar.

– Jag tar tillbaka makten över de flosklerna genom att jobba medvetet och forskningsbaserat, och genom att fullfölja min intention oavsett vad någon kan tycka.

Hur tycker du att folk inom kvalitetsvärlden ska agera för att äga ord som upplevs floskliga?

– Ordet kvalitet betyder egentligen ingenting utan sitt sammanhang, så man måste peka på innebörd. Om ordet kapas så är det ett tecken på slarvig kommunikation. Man måste dels förstå mottagarens, kanske ledningens, fokus. Sen måste man sätta sin intention i deras sammanhang och fråga dem hur det landar hos dem. För ledarskap är bara ett resultat av din kommunikation.

Alexander Holmberg tror att dagens organisationer står inför ett paradigmskifte vad gäller språkbruk och terminologi. Han ser hur allt fler företag jobbar för att skapa en gemensam terminologi, och tror att fler skulle dra nytta av att göra samma sak.

– Det första handlar om att bli medveten om sina floskler, det andra handlar om att se ledarskapsutveckling som en strategisk investering och det tredje handlar om att bli skicklig på feedback. Först då kan meningen bakom upplevda floskler träda fram.

Kvalitetsprofilen

Kunskapsmaterial

Utbildnings-tv

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.