Inga produkter i varukorgen.
Forskare kartlägger goda exempel
Skola vård och omsorg omsätter nära 20 procent av BNP och det är en andel som väntas öka i framtiden. Men trots att stora summor är i omlopp saknas instrument för att mäta kvaliten på offentlig verksamhet. På Linköpings universitet pågår nu ett projekt för att ta fram ett sådant mått.
Trots att den offentliga marknaden varje år omsätter nära 450 miljarder kronor är området inte särskilt studerat. Därför har ett projekt kallat Centrum för offentlig marknad startat vid Linköpings universitet, och här ska man titta närmare på ämnen som upphandling, entreprenörskap och konkurrens inom den offentliga sektorn.
Ett område som intresserat forskarna vid Linköpings universitet är kvalitetsmätning. På uppdrag av kommun, landsting och svenskt näringsliv har man skrivit en rapport om hur kvalitetsmätning fungerar idag inom den offentliga sektorn. I rapporten har goda exempel från vård, skola och omsorg studerats och projektet har undersökt och analyserat hur verksamheterna följer upp och mäter sitt kvalitetsarbete. Studien ska så småningom tjäna som underlag till att skapa ett gemensamt kvalitetsmått för den offentliga sektorn.
Jämförelser drivkraft
– Vi har studerat verksamheter som varit duktiga på att mäta sin kvalitet och riktat in oss på att hitta de riktiga guldkornen, säger Magnus Holmström på Centrum för offentlig marknad. Genom att studera hur de gör kan man se vilka metoder som fungerar bra och vilka indikatorer som skulle kunna användas i ett gemensamt mått.
Trots att mycket skiljer verksamheter som vård, skola och omsorg finns det också en hel del gemensamma nämnare i form av vad som mäts och vilka undersökningsmetoder som används. Enkätmetoden är exempelvis mycket vanlig inom all offentlig verksamhet.
Enligt Magnus Holmström är konkurrens och jämförelser starka drivkrafter för kvalitetsutveckling och han tror att ett gemensamt kvalitetsmått för den offentliga sektorn skulle vara bra på många sätt. Kunden skulle få tydligare information om vad de köpte och beslutsfattare och samhällsmedborgare kunde se vilka tjänster skattepengarna betalade. Det skulle bli lättare att jämföra tjänster vid upphandling och att diskutera ett framtida utvecklingsarbete.
– Trots att skolor på samma ort har en gemensam uppdragsgivare kan kvaliteten skilja markant. Grunden för ett bra beslut är bra information och att tydliggöra skillnader mellan exempelvis skolor gör det möjligt att stötta de som har problem, menar Magnus Holmström.
Mycket att förbättra
Trots att de kvalitetsmätningssystem som undersökts varit goda exempel har forskarna kunnat hitta en hel del brister. Många granskar små detaljer istället för att fokusera på helheten och de stora trenderna. Enligt studien skulle många problem och avvikelser, exempelvis inom vården kunna avhjälpas om medarbetarna bättre följde upp de rutiner och standarder som finns och såg till att förbättra dessa kontinuerligt. Vissa verksamheter saknar en ordentlig strategi och processförankring samt har svårt att förmedla till de anställda hur mätningarna hänger ihop med de mål som finns i verksamheten.
– För att ett kvalitetsmått ska fungera måste det vara lätt att genomföra. Medarbetarna måste vara väl insatta i varför mätningarna görs och informationen som mätningen genererar måste vara lätt att förstå, säger Magnus Holmström.
Stort intresse
Kartläggningen av goda exempel i svenskt kvalitetsarbete kommer att presenteras för uppdragsgivarna från kommun, landsting och näringsliv i början av sommaren och utifrån det bestäms hur arbetet ska löpa vidare. Magnus Holmström hoppas att gruppen får fortsatt mandat att arbeta med ämnet.
– Konkurrens och möjlighet att jämföra olika verksamheter är ett sätt att skapa förnyelse och att driva på kvalitetsutvecklingen. Standardiserade kvalitetsmått och regelbundet genomförda mätningar kan vara ett hjälpmedel att förbättra kvaliteten inom offentlig verksamhet, konstaterar Magnus Holmström.
