Inga produkter i varukorgen.
Forskare: Psykosociala satsningar är ett måste för att driva innovation
Innovation Vad är egentligen den viktigaste faktorn bakom medarbetardriven innovation? En vacker och inspirerande miljö? Vilda brainstorming-möten? Nej. Svaret är något helt annat, visar ny forskning vid Mälardalens universitet.
Foto: Stockadobe och Mälardalens universitet
För att bygga en driven, engagerad och innovationskraftig organisation behöver ledare och chefer utreda och förbättra den organisatoriska och sociala arbetsmiljön som medarbetarna befinner sig i. Det visar en ny studie vid Mälardalens universitet. Det kan låta som en självklarhet, men trots detta prioriteras detta inte alltid högt på ledningsgruppers dagordning, förklarar forskaren Rachael Berglund.
– Medarbetardriven innovation och psykosocialt säkerhetsklimat, eller PSK, är sammankopplat. Inom arbetsmiljöforskning kollar man nu på rotorsaken till arbetsrelaterad stress och det som är viktigare är verksamhetens utformning och struktur – det är faktiskt det psykosociala klimatet, säger Rachael Berglund.
Hon har gjort studien ihop med tre innovationsforskare. Själv kommer Rachael Berglund från arbetsmiljösidan och har tidigare arbetat som arbetsmiljöingenjör på Volvo och Skanska. Studien som baseras på data från 371 anställda är den första i världen som kopplar psykosocialt säkerhetsklimat med medarbetardriven innovation. Forskarna har gjort både djuplodande intervjuer och omfattande enkätundersökningar.
Resultaten visar att psykosocialt säkerhetsklimat (PSK), som är ett mått på hur arbetsmiljön prioriteras av ledningen, har ett tydligt och signifikant samband med medarbetardriven innovation (MDI).
– Man kanske inte förstår hur starkt produktivitet och kreativitet hänger ihop med medarbetarnas hälsa och upplevda trygghet på arbetsplatsen. Det finns också en tendens att se på sjukskrivningar som ett problem som handlar om vissa enstaka svaga individer snarare än hur arbetsmiljön utformas – hur arbetet organiseras och våra sociala relationer på jobbet.
PSK delas in i fyra delar:
- Ledningens engagemang för psykologisk hälsa.
- Psykologisk hälsa prioriteras lika högt som produktivitet.
- Kommunikation om hälsa och arbetsmiljö.
- Stressförebyggande åtgärder som involverar medarbetarna, fack och skyddsombud.
Verksamheter som präglas av låg PSK har medarbetare som har tre gånger så stor risk att utveckla depression, personalomsättning är större och sjukfrånvaro högre. Dessutom är produktionstakten lägre. Verksamheter som istället har hög PSK har tvärtom hög närvaro och ett högre produktionstempo från medarbetare som har energi kvar att bidra till innovation.
– Högsta ledningens engagemang är avgörande för att lyckas höja PSK-nivån. Man måste visa både genom ord och handling att medarbetarnas mående är något som tas på allvar. Det här är dock första studien och mer forskning behovs i området för att förstå ännu mer om sambandet, avslutar Rachael Berglund.
