Indragen ackreditering men verksamheten fortgår – ”Blev en väckarklocka”

– I mars 2024 gjorde Swedac en tillsyn där de hittade en del punkter som vi behövde åtgärda. Det gjordes i december. Då tyckte man inte att vi hade gjort ett fullgott arbete med att följa upp avvikelserna. Orsaken till det är att vi har varit väldigt underbemannade, med upptill 13 vakanser, säger han.

Återkallandet är inte kopplat till det senaste årets avslöjande om felaktigt bortopererade livmödrar, då de skedde på en enhet som inte är ackrediterad till att börja med.

De rapporterade avvikelserna rör sig bland annat om bristfällig dokumentation hos en av fyra enheter inom Akademiska laboratoriet, vilket är en direkt konsekvens av underbemanningen förklarar han.

– Proverna kommer att fortsätta ramla in. En vårdavdelning kan stänga vårdplatser om de upplever att de inte kan möta behovet, eller ta in hyrpersonal. Vi inom laboratoriemedicin har inget av de alternativen. Då blir det så att de som ska jobba med dokumentationen får stå i produktionen istället, säger han.

Fler vakanser fylls

Kritiken gör bland annat gällande att det tar för lång tid för labbet att göra orsaksutredningar och att det tar för lång tid för exempelvis mötesanteckningar att komma ut.

– Granskningen handlar mycket om att undersöka att vi faktiskt gör det vi säger att vi ska göra. Det kanske inte alltid är nödvändigt med processmöte varje månad – men vi ska uppfylla det vi säger att vi ska göra och det har vi inte alltid lyckats med. Att följa fastslagna rutiner är A och O inom ackrediterad laboratorieverksamhet.

Under hösten har bemanningsproblematiken minskat. Fem personer har rekryterats och färre personer har slutat än tidigare. Det innebär en bättre kontinuitet, både bland personalen ute i produktionen och bland cheferna.

– Vi har haft en hög chefsomsättning också. Ett gott kvalitetsarbete kräver kontinuitet, inte punktinsatser, men det har vi fått svårt att få till. Nu har vi tagit in en extern projektledare som driver arbetet med att återfå ackrediteringen, säger Torbjörn Åkerfeldt.

Sparkrav bakom avvikelserna

Han upplever att sjukhusledningen och även den politiska ledningen har börjat förstå att det inte går att spara in på laboratoriepersonal fortsättningsvis.

– Det här blev som en väckarklocka tror jag. Man fattar nu att det kan bli allvarliga konsekvenser av den typen av sparbeting som vi har haft under en längre tid.

Men hur allvarliga är då konsekvenserna? Enligt Torbjörn Åkerfeldt har avvikelserna aldrig påverkat patientsäkerheten, och laboratoriet har fortsatt få in prover från hela mellan-Sverige även efter att ackrediteringen har återkallats.

– De har sagt att de kommer att fortsätta skicka prover till oss även framöver. Orsaken till det är att vi har ett gott rykte sedan tidigare – men också för att vi väldigt snabbt gick ut med Quality Statement och visade på att inga av våra andra kvalitetssäkringsystem visar på brister – och att vi ligger väldigt bra till jämfört med andra svenska lab, säger han.

Diffusa spelregler

Det stora problemet har varit de kliniska läkemedelsprövningarna. När ackrediteringen blev indragen pågick drygt 200 stycken på Akademiska sjukhuset. I vissa av prövningarna finns det ibland avtal i botten mellan sponsorn – det vill säga industrin – och forskargruppen, avtal som gör gällande att det ska vara ett ackrediterat labb.

– I vissa fall måste man skriva om avtalen i väntan på att vi blir ackrediterade igen, eller skicka proverna till andra labb tills vidare. Detta trots att det egentligen inte är några problem med våra utsvarade resultat.   

–  Den här problematiken blir ännu mer konstig då man i samma studie kanske gör undersökningar inom radiologi eller klinisk fysiologi på en del av sjukhuset som inte heller är ackrediterad verksamhet, det blir bara väldigt ologiskt alltihop, avslutar han.

Är ackrediteringen tandlös, när verksamheten ändå kan fortgå trots att den dras in? Eller används den på fel sätt?

Det svarar Swedac på, i del två av denna artikelserie.