Kiruna bryter ny mark för att hitta nya idéer

Offentlig verksamhet En gigantisk stadsomvandling är på gång i Kiruna när flera stadsdelar nu håller på att flyttas till följd av gruvbrytningen. Det kräver massor av kreativitet och nytänkande. Men hur funkar innovationsprocessen i en verksamhet som styrs av kommunal byråkrati?

Kiruna bryter ny mark för att hitta nya idéer
Kirunas nya stadshus Kristallen med det gamla klocktornet utanför. Foto: Stock Adobe.

Kirunas stadsomvandling är ett projekt av sällan skådat slag. För snart 20 år sedan underrättade gruvbolaget LKAB Kiruna kommun om att markdeformationer från gruvbrytningen spred sig snabbare än man tidigare trott och att delar av staden låg inom riskområdet.

Det resulterade i att kommunen några år senare tog beslutet om en stadsflytt med bland annat uppbyggnaden av en helt ny centrumkärna – ett gigantiskt projekt som kräver massor av kreativitet och experimenterande.

Men är det möjligt att kombinera innovation med kommunal byråkrati som bygger på kontroll och regelverk?

Innovation och byråkrati

Chelsey Jo Huisman är lektor och forskare vid Uppsala universitet som i ett projekt tillsammans med kommunen håller på att utveckla arbetssätt och metoder i samband med stadsomvandlingen. Syftet är att fånga upp idéer för hur Nya Kiruna ska kunna byggas smart och hållbart.

Enligt henne behöver innovationens utvecklingslogik integreras med kommunens byråkratiska logik för att det ska uppstå innovation.

– För att nya arbetssätt och metoder ska bli långvariga och ha möjlighet att förändra organisationskulturen på djupet, måste individerna på kommunen acceptera utvecklingslogiken och se den som ett komplement till den byråkratiska logiken. Utveckling främjar kreativitet och lärande, viket gör det möjligt för offentliga byråkratier att förbättra och omvandla sig, säger Chelsey Jo Huisman i en kommentar till Esbri, Institutet för entreprenörsskaps- och småföretagsforskning.

Hävstång snarare än hinder

Den kommunala byråkratin, där planering, samordning och kontroll utgör viktiga grundstenar, kan till och med fungera som hävstång snarare än ett hinder för att åstadkomma innovation, menar hon.

– De gränser som kontrollsystemet utgör får individer att förstå överraskningar och problem på ett effektivt sätt, som kan leda till problemlösning och lärande. Ofta, när allt är möjligt, blir det ingenting gjort eftersom vi är överväldigade av alla valmöjligheter. Men när vi får gränser och riktlinjer vet vi inom vilket utrymme vi kan vara kreativa och innovativa i vårt arbete, kommenterar hon.

Det innovationsarbete som pågår i samband med stadsomvandlingen i Kiruna handlar om att både hitta nya sätt att samarbeta inom kommunen och med aktörer utanför.

Under de senaste två åren har man arbetat med att bygga upp innovationskompetensen i den kommunala organisationen, bland annat genom workshops samt vecko- och månadsmöten under ledning av medarbetare från Luleå tekniska universitet och forskningsinstitutet Rise.

Underutnyttjad kreativitet

Deltagarna har bland annat fått lära sig omformulera sina problem till utmaningar, bättre förstå andra avdelningars problem samt reflektera över sina individuella kunskaper och erfarenheter för att bygga upp sin kreativitet.

– Jag tror att människor är medfött kreativa och innovativa. Men våra organisationskulturer underutnyttjar de anställdas kreativitet, och kommunerna är inget undantag. I takt med att kommunerna får ett större ansvar i utvecklingen av våra städer måste man låta de anställda få möjlighet att vara kreativa och reflekterande i sitt arbete, säger Chelsey Jo Huisman.

Projektet, ”Innovationsplattformen Kiruna”, är en del av Vinnovas satsning ”Innovationsplattformar för hållbara attraktiva städer.”

Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.