Använder er organisation sig av personal från bemanningsföretag? Kanske har några av dem rent av stannat flera år? Vilken kompetensutveckling får de? Inom privat och offentlig sektor ligger andelen som använder sig av inhyrd arbetskraft på cirka 30 procent. Kvinnor, ogifta och invandrare utgör majoriteten av dem som jobbar inom bemanningsföretagen.
Enligt en ny forskningsstudie från Göteborgs universitet hamnar dessa långtidsinhyrda medarbetare mellan två stolar. Bemanningsföretaget de jobbar på ger dem inte de utvecklingsmöjligheter de har rätt till enligt arbetsmiljölagen och företaget de hyrs in av vill inte lägga resurser på att kompetensutveckla medarbetare som är inhyrda. Samtidigt vill organisationen fortsätta hyra samma personal för att minska kostnaderna för att lära upp någon ny.
– Långtidsinhyrda upplever ofta sin tid på kundföretagen som en återvändsgränd. Tiden som inhyrda ger dem inte några kunskaper, kompetenser, erfarenheter, nätverk, kontakter eller liknande som de upplever har stärkt deras anställningsbarhet, det vill säga deras möjligheter till att hitta ett annat arbete, säger Hannes Kantelius, doktorand vid institutionen för arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Undantaget gäller högutbildade tjänstemän med kvalificerade arbetsuppgifter inom produktionsteknik som upplever att de fått kvalificerade arbetsuppgifter i linje med sin utbildning. Trots det ser inte heller denna grupp någon framtid som inhyrd.
Studien gjordes bland 57 arbetare och tjänstemän, anställda långtidsinhyrda och ordinarie, vid industriföretag, logistikföretag och en statlig myndighet.