Medarbetarskap kräver delaktighet

Karin Kilhammar har studerat hur två olika organisationer arbetat med att utveckla medarbetarskapet. Hon har jämfört en intensivvårdsavdelning vid ett landsting med en dataenhet vid ett statligt bolag. Målet för båda organisationerna är en effektivare verksamhet, men själva begreppet uppfattas olika.

– Inom landstinget pratar man mer om den anställdes behov att utvecklas i jobbet, att ha ett viktigt och stimulerande jobb. Vid bolaget betonas mer verksamhetens behov och den enskildes initiativ- och ansvarstagande.

Båda har arbetat med program för medarbetarskap. Inom landstinget pågick arbetet i flera år och bestod av grupparbeten kring frågor som arbetsplatsträffar, kommunikation och medarbetarsamtal. De anställda var med från start och utformade planering och upplägg.

Vid bolaget genomfördes arbetet som en serie halvdagsseminarier där medarbetarna inte hade inflytande öve rinnehåll och upplägg. Till skillnad från landstinget låg seminarierna utanför den ordinarie verksamheten.

Delaktighet avgörande

Med olika tillvägagångssätt har också resultaten skilt sig. Vid landstingsenheten är de anställda delaktiga och har inflytande över verksamhetens utformning och utveckling. Vid det statliga bolagets dataenhet har satsningen gått obemärkt förbi, den integrerades aldrig i verksamheten.

– Enskilda medarbetare har fått ut en del rent personligt, men i verksamheten syns det inte, konstaterar Karin Kilhammar.

För att lyckas måste chefer våga överlåta ansvar och delegera. Det är delaktighet som ger resultat, inte styrning. I sin avhandling skriver hon att chefen får inte vara alltför styrande och auktoritär, utan måste ge utrymme för medarbetarnas delaktighet, påverkan och även självständighet.