För att öka produktivitet krävs tydliga strategier. På kort sikt kan det handla om prissättning, marknadsföring och inköp medan långsiktiga strategier innefattar saker så som organisation, ägarskap, förändring, rekrytering, automatisering, digitalisering samt forskning och utveckling.
Mindre uppköp stor förklaring till den svenska produktiviteten
Näringsliv De tjugo senaste årens produktivitetsökning i Sverige beror till stor del på stora bolag som köper upp mindre företag, visar forskning från IFN. Enligt professorn Lars Persson är nästa steg att fundera över hur den förvärvsdrivna kreativa förstörelseprocessen ska säkerställas.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Sverige är över lag ett produktivt land, speciellt inom näringslivet. Produktionsutvecklingen var särskilt stark i Sverige innan finanskrisen på 2000-talet, menar Lars Persson, professor i nationalekonomi och vice vd på Institutet för Näringslivsforskning (IFN). I en forskningsrapport från 2017 kom han, Fredrik Heyman och Pehr-Johan Norbäck fram till att landets produktivitet ökade i takt med att inträdesbarriärer och tillväxthinder reducerades, skattesystemet förändrades samt att incitamenten för investering ökade, för att nämna några exempel.
– Den kreativa förstörelseprocessen var bättre, sade Lars Persson under en dagskonferens på Handelshögskolan i Stockholm i december.
Uppköp har varit lönsamma
Persson har också kommit fram till att svensk produktivitetsökning mellan 1999 och 2021 till stor del beror på koncernföretag som köpt nya dotterbolag.
– Det finns litteratur som tyder på att många stora uppköp inte har varit särskilt lönsamma, men i vår data tittade vi på alla typer av uppköp. Det är de små uppköpen som går bra, särskilt när ett stort företag köper upp ett mindre företag. Totaleffekten verkar vara ganska positiv i Sverige, säger han.
Om
Kreativ förstörelse
En process där mer produktiva tillgångar konkurrerar ut mindre produktiva tillgångar, vilket är till gagn för samhället i sin helhet, trots att värdet på de äldre tillgångarna minskar radikalt eller till och med försvinner helt.
Källa: IFN
Under en paneldiskussion beskrev Rune Stenbacka, professor i ekonomi vid finska Hanken School of Economics, Lars Perssons resultat som anmärkningsvärda.
– Lars Perssons resultat tyder möjligtvis på att man borde underlätta för mer effektiva sätt att finansiera existerande firmor, i stället för att göra det lättare för nya investeringar, sade Rune Stenbacka.
Lars Persson själv känner sig upprymd över resultatet.
– Det här är ny kunskap. Vi har kanske till och med hittat ett forskningsresultat som är intressant på ett internationellt plan, säger Lars Persson.
Störst andel immateriella tillgångar
Landets tillväxt beror också på andelen immateriella tillgångar, det vill säga mjukvara, algoritmer och humankapital. Sverige har den högsta andelen immateriella tillgångar bland OECD:s 38 medlemsländer.
– Det finns många små företag inom techsektorn, vissa industrier och byggsektorn som har immateriella tillgångar, säger Lars Persson till Kvalitetsmagasinet.
Baserat på resultaten är Lars Perssons slutsats att en välfungerande kreativ förstörelseprocess är avgörande för produktivitetsutvecklingen inom det svenska näringslivet. Dessutom behövs reformer inom den finansiella sektorn i takt med att andelen immateriella tillgångar växer sig större. Och sist men inte minst menar Lars Persson att aktiemarknaden och riskkapitalmarknaden måste vidgas.
– Man måste fundera över varför processen med nyinträde och utslagningar har försämrats. Vi måste också fundera över vad det är som orsakar att vi inte har lika mycket av en sådan dynamik, jämfört med förut. Den andra saken vi måste fundera över är hur vi ska säkerställa att den förvärvsdrivna kreativa förstörelseprocessen fungerar, säger Lars Persson.