Motstridiga mål försvårar kvalitetsarbetet

Styrning Motstridiga mål i olika styrdokument. Mål som inte går att mäta. Mål som ska uppfyllas "inom mandatperioden”. Det är några av de brister som forskaren Pia Nylander vid Linnéuniversitetet har funnit då hon studerat den målstyrning av sjukvården som tillämpas i Region Stockholm.

Motstridiga mål försvårar kvalitetsarbetet
Om mål och mått byts ut regelbundet blir det omöjligt att följa verksamheten långsiktigt menar Pia Nylander. Bilden på nya Karolinska sjukhuset i region Stockholm. Foto Stock Adobe.

Vad och vem styr egentligen styrningen i region Stockholm? Det är frågor som forskaren Pia Nylander ställer i sin nya rapport utan att hitta något riktigt svar.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.

Vi kontaktade Pia Nylander som besvarar våra frågor via mejl

Ett av flera problem som påtalas är att politiker ställer upp mål ”som ska uppfyllas inom mandatperioden”. Vad betyder det för det långsiktiga kvalitets- och förbättringsarbetet?

Birgitta Nylander ser att region Stockholm styr mot motstridiga mål, bild Linnéuniversitetet.
Birgitta Nylander, bild Linnéuniversitetet.

– I Region Stockholms budget för 2019 står det skrivet att målen endast gäller för mandatperioden. Det innebär att om målen sätts i början av en mandatperiod gäller de i fyra år. Men i slutet av en mandatperiod blir målhorisonten kortare och det sista året endast ett år. Det måste anses vara mycket kort sikt i en så stor organisation. Om mål och mått byts ut regelbundet blir det omöjligt att följa verksamheten långsiktigt, svarar Pia Nylander i sitt mejl.

Saknas indikatorer

Du skriver att det i många fall också saknas indikatorer för de mål som har satts upp, vad finns för konkreta exempel på det?

– I målen som riktar sig till hälso- och sjukvården (som man kan läsa om i budgeten 2019) så finns sex delmål (vård på rätt plats, vård i rätt tid, säker vård, effektiv vård, god folkhälsa och högt förtroende för vården). Om man tittar exempelvis på delmålet ”Effektiv vård” så ska det mätas med fyra indikatorer. På två av dessa står det ”Indikator att utveckla”, där det därmed är oklart hur det ska mätas.

Pia Nylander menar att det även saknas målvärden som säger vilken nivå på indikatorn man eftersträvar.

– Då kan man titta på delmålet ”Vård i rätt tid”. Det ska mätas med sju indikatorer som anges i anslutning till delmålet. Problemet är att det inte finns något målvärde angett i anslutning till någon av indikatorerna, utan det står att det ska fastställas 2019.

Vad är enligt dig de viktigaste slutsatserna i rapporten, vad skulle kunna förbättras?

– Målstyrning handlar om att styra en organisation mot framtida mål som är tydliga och uttalade. Genom att mäta utfallet av målen kan prestationer bedömas och ansvar utkrävas. Grundtanken är att målen ska leda styrningen i linje med organisationens strategi.

Olika bilder

Studien visar är att de inom regionen har olika bilder av styrningen, beroende på vilken roll de har i organisationen. Politiker, administration och professionen har olika syn på hur organisationen styrs.

Pia Nylander anser att det också har visat sig vara svårt att hitta bra mål som fungerar på olika nivåer.

– Flera av de dokument som jag har studerat står i konflikt till varandra, vissa dokument säger en sak och andra en annan. Då blir det svårt att styra verksamheten och att utvärdera om målen uppfylls.

Slutsatsen av studien är således att med olika bilder av vad styrningen är och många dokument som poängterar olika saker, så försvåras styrningen.

Läs hela rapporten

Kvalitetsprofilen

Kunskapsmaterial

Utbildnings-tv

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.