I likhet med de flesta andra svenska kommuner har Hedemora sedan lång tid tillbaka en mål- och budgetplan för sin verksamhet. Problemet är bara att den inte varit tillräckligt känd bland kommunens 1 300 medarbetare.
Målstyrning sätter snurr på förbättringshjulet
Målstyrning Målstyrningen i Hedemora kommun tar avstamp i kvalitetsbrister och ”röda” nyckeltal istället för tvärtom. Modellen har gett en tydligare koppling i hela kedjan av politikerna vill uppnå och vad medarbetarna ute i organisationen sedan gör. Nu har det blivit ett snurrande hjul som leder till ständiga förbättringar.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
– Den enkät vi gjorde för några år sedan visade att flesta medarbetare hade dålig koll på målen. Och ska man kunna åstadkomma några förbättringar måste målen vara allmänt kända och alla måste förstå hur man kan bidra, understryker kommundirektören Annika Strand.
En arbetsgrupp med kommunens ekonomichef, personalchef och hållbarhetsstrateger med stöd av RKA, Rådet för främjande av kommunala analyser, fick i uppdrag av politiken att utarbeta en ny styrmodell.
– Tanken var att hitta en modell som förenklar, förbättrar och tydliggör arbetet med planering, åtgärder, uppföljning och analys – en modell där man kan följa den röda tråden hela vägen från politikernas beslut i fullmäktige ända ut till arbetsplatserna, förklarar Annika Strand.
Målstyrning av förbättringsområden
Redan från början var alla – såväl politiker och tjänstemän – överens om att den nya modellen skulle ta avstamp i kommunens största utmaningar och förbättringsområden – inte det som redan fungerar bra. Enligt Angela Poroli, hållbarhetsstrateg, är det ingen självklarhet.
– Det är naturligtvis roligare att visa det som är bra än det som är dåligt. Och det ska vi heller inte sticka under stol med, men det kan i så fall lyftas fram i andra sammananhang som till exempel på hemsidan eller i årsredovisningen – inte användas som förbättringsverktyg, säger hon.
Den nya målstyrningsmodellen infördes 2017 och har hållbarhet som grundläggande vision nedbrutet på fyra så kallade styrperspektiv som nu ska genomsyra all kommunal verksamhet.
Fakta
Hedemoras 4 styrperspektiv
- Invånare (dagens och morgondagens boende, elever, klienter, brukare, kunder, näringsliv och besökare)
- Ekonomi (kommunens ekonomiska resurser och budgetarbete)
- Medarbetare (kommunorganisationens personal och kommunens värdegrundsarbete)
- Hållbar utveckling (arbetet med ständiga förbättringar samt kommunens fyra fokusområden jämlik hälsa, jämställdhet, inkludering och miljö)
– Tidigare har de olika förvaltningarna mest jobbat med det perspektiv som ligger närmast den egna verksamheten. Men nu måste alla ta hänsyn till samtliga delar både i sina aktivitetsplaner och sin återrapportering, säger Angela Poroli.
Förstärkt koppling
Ett viktigt syfte med den nya styrmodellen är att förstärka kopplingen mellan vad politikerna vill uppnå och vad medarbetarna ute i organisationen sedan gör. De övergripande mål som beslutas av kommunfullmäktige bryts därför ned på nämnd- och förvaltningsnivå där egna nyckeltal jämförs med de som finns i den nationella databasen Kolada.
– Det förekommer att kommuner styr mot det gröna för att bli ännu bättre, medan vi väljer att sätta fokus på de röda nyckeltalen, alltså de områden där vi är sämst och därmed har den största förbättringspotentialen, säger Annika Strand.
Slutligen omsätts målen till konkreta aktivitetsplaner ute på enheterna och resultatet återrapporteras sedan genom hela kedjan i delårsrapporter och årsredovisningar tillbaka till politiken.
Ständigt snurrande hjul
Christina Lundgren, kommunalråd (c), ser många fördelar med styrmodellen.
– Styrkan ligger framförallt i att det nu finns en tydligare koppling mellan vad vi politiker vill uppnå, hur det ska genomföras, vem som ska göra det och hur det ska följas upp. Det är som ett ständigt snurrande hjul som leder till ständiga förbättringar, säger hon.
Annika Strand konstaterar att den tydliga kopplingen mellan övergripande mål och aktiviteter skapat ett stort engagemang ute på arbetsplatserna. Aktivitetsplanerna har blivit ett givet diskussionsämne bland medarbetarna på arbetsplatsträffar och i utvecklingssamtal.
– Personalen tycker det är roligt när man förstår hur saker och ting hänger ihop. Den enskildes roll har helt enkelt blivit tydligare, konstaterar hon.
Analysgrupp med kommunhatt
Till styrmodellen finns även kopplat en analysgrupp med kvalitetssamordnare från respektive förvaltning, hållbarhetsstrateger samt representanter för personal och ekonomi. Analysgruppen har överblicken och har bland annat till uppgift att sätta fingret på nyckeltal som är särskilt viktiga att fokusera på i de olika förvaltningarna.
– Analysgruppen har ”kommunhatten” på och rätt att ställa de ”dumma” frågorna för att skapa tydlighet och få mer information, som till exempel varför skolresultaten ser ut som de gör och vad man i så fall tänker göra åt problemet, förklarar Angela Poroli.
Vad har då resultatet blivit av den nya styrmodellen? Flera nyckeltal som tidigare visat på brister har ägnats särskilt stor uppmärksamhet de senaste åren, som till exempel sjuktalet för kommunens medarbetare. Det låg tidigare på i genomsnitt drygt 9 procent men har nu gått ned till 6,8 procent.
Tar tid att förändra
Ett annat nyckeltal som skiftat färg från rött till grönt är antalet personal som besöker varje brukare inom hemtjänsten som reducerats från i genomsnitt 22 till 16 personer.
Samtidigt betonar Angela Poroli att det handlar om en långsiktig process och att vissa områden har trögrörliga mått som tar lång tid att förändra.
– Många vill se snabba resultat. En av våra stora utmaningar är därför att få människor att sitta still i båten och lita på att styrmodellen kommer att ge resultat. Bara det att hela organisationen nu kommit igång med ständiga förbättringar är ett resultat så gott som något, fastslår hon.
Hedemoras råd för framgångsrik målstyrning.
- Styrmodellen måste vara politiskt förankrad.
- Det måste finnas en tanke om vad man vill uppnå.
- Det är viktigt att ge förutsättningar till dem som jobbar med den.
- Håll i och håll ut.
Fakta Hedemora kommun
Är Dalarnas äldsta kommun och fick sina stadsprivilegier redan i mitten av 1400-talet. I dag är det en kommun med drygt 15 000 invånare och ett levande näringsliv med allt från stora Bolidens gruvverksamhet med utvinning av zink och guld till små och medelstora företag inom skilda branscher.