När bra beslut blir fel i praktiken – så undviker du ”Kobraeffekten”

Vi fattar mängder av beslut varje dag. För chefer är de fler och får större konsekvenser. Därför är det inte bara vad man beslutar som spelar roll, utan hur besluten tas.

Kobraeffekten beskriver situationer där en åtgärd som ska lösa ett problem i stället skapar nya, ibland större problem. Enligt Patrik Nyström bottnar det ofta i otydliga beslutsprocesser där mänskliga faktorer – som status, känslor och stress – får större genomslag än sakliga överväganden. Patrik Nyström lyfter ett ofta citerat exempel att domare dömer olika i rättsfall beroende på om de är hungriga eller inte.

– Man måste ha förståelse för hur svårt det är att ta objektiva beslut och hur många mänskliga faktorer som påverkar.

Kärnan i boken är att visa hur lätt grupper hamnar snett. Det är sällan de bästa förslagen som vinner. I stället är det ofta de som råkar komma i rätt ögonblick, bärs fram av rätt person eller passar gruppens känsloläge.

– Det kan handla om status, försvar, behov av att hävda sig, stress eller ren trötthet. Ibland är alla bara färdiga och tänker: ”Skönt, här kom ett förslag.” Då spelar det mindre roll om det är bra eller dåligt.

Nyckeln är inte att människor ska sluta vara människor, utan att bygga strukturer som skyddar besluten från de värsta snedvridningarna. Framför allt att grupper börjar tala om hur beslut ska fattas, innan de diskuterar vad de ska besluta.

– Många kastar sig rakt in i sakfrågan och tappar den reflekterande funktionen. Bara att ställa frågan ”Hur ska vi fatta det här beslutet på ett bra sätt?” skapar ett skydd mot många riskfaktorer.

En avgörande förutsättning är psykologisk trygghet. I otrygga grupper blir människor mer egoistiska och försvarsinriktade. Då ökar risken att beslut fattas för att skydda den egna positionen snarare än helheten.

– Om jag är rädd att tappa anseende eller känner att ”Den här frågan är min”, då tänker jag inte längre på vad som är bäst för organisationen.

Samtidigt menar han att struktur kan göra skillnad även i mindre välfungerande kulturer. Tydliga processer kan minska skadorna och hålla fokus på sakfrågan.

I boken lyfter han enkla metoder: rundor där alla får säga något innan diskussionen börjar, medvetna faser av öppet, divergerande tänkande följt av sortering och val, tankeexempel där gruppen föreställer sig att beslutet har misslyckats, eller att utse en ”djävulens advokat”.

– Det viktiga är att tidigt öppna upp för många perspektiv och först senare börja snäva in. Annars fastnar man lätt i ”topic jumping” – att alla bara slänger ur sig sina egna tankar i tur och ordning utan att bygga vidare på varandra.

I ett arbetsliv med högt tempo blir frågorna allt mer avgörande. Att behöva fatta många beslut hela tiden leder till trötthet. Då nöjer sig grupper ofta med första bästa lösning.

– Och det är just de viktiga besluten som får störst negativa konsekvenser när de blir fel.

Patrik Nyströms ambition är inte att leverera ett färdigt recept, utan att skapa igenkänning.

– Tanken är att människor ska känna: ”Det där händer ju hos oss.” Och att se att det finns saker vi kan göra – både individuellt och tillsammans – för att fatta bättre beslut.

Först när organisationer slutar utgå från att de är rationella, men börjar ta höjd för hur människor faktiskt fungerar, går det att undvika att goda intentioner slår tillbaka.