Ny mattesatsning ska höja gymnasieelevers resultat

– Även misslyckade åtgärder hade varit bättre än inga alls. Misslyckanden är ett framsteg i den meningen att man i alla fall har testat en idé, och om det inte fungerar kan man lägga det åt sidan sedan.

Säkrast med tidiga insatser

Efter att ha spånat tillsammans i ämneslaget kom mattelärarna på Härnösands gymnasium fram till att de ville öka chanserna att ge eleverna rätt förutsättningar redan från start.

– Det är bättre än att de ska börja jaga sin svans i slutet av läsåret och kanske behöva gå på lovskola efter ettan för att lappa och laga. Vi ville vara proaktiva och insåg att den bästa tidpunkten var precis före skolstarten.

Det kanske låter som ett omöjligt uppdrag, att få 15- och 16-åringar att spendera sin sista sommarlovsvecka i skolan, men faktum är att närvaron var hög. Av de 29 anmälda eleverna var det endast fyra som uteblev. Enligt Joel Hammarström är det skolans bäst bevarade hemlighet: att elever faktiskt tycker om att vistas i skolan. De som inte gör det låter kanske generellt högre än de som trivs. Så fort idén om en preparandkurs hade fått fäste undersökte Joel tillsammans med sin kollega Birgitta Rönnqvist möjligheterna hos skolförvaltningen som utan att blinka beviljade konceptet.

Lärarna fick utöka sin arbetstid och man fick även tillgång till närliggande fritidslokaler för att servera lunch under kurstillfället, eftersom skolköket var stängt under sommaren.

Lätt piller att svälja

Men hur sålde lärarteamet in kursen till niondeklassarna? Enligt Joel Hammarström krävdes ett stort mått av tydlighet, och att inte linda in situationen i ett lullull.

– Vi besökte högstadieklasser i slutet av våren och berättade att det är många som inte klarar matten i ettan på gymnasiet. Vi sa ”om ni har haft det svårt med matten i åttan och nian så är det inte något magiskt som händer nu i juli, det kommer fortsätta att vara utmanande”, säger han.

Samtidigt ville de inte att kursen skulle kännas övermäktig för sommarlovsfirare, vilket resulterade i fyra timmars undervisning förlagt mellan 10 och 14 i åtta dagar. Deltagarnas kursutvärdering visade att kursen hade kunnat vara något kortare än så.

– Eventuellt kortar vi ner kursen ett par dagar nästa år, men det vet vi först efter betygssättningen i juni. Då kanske vi snarare upplever att vi behöver lägga till ett par dagar, säger Joel Hammarström.

Meningslöst att peka finger

Han tror att samhällets syn på matematikundervisning behöver ses över i grunden. När lärarkåren pratar om att stärka förkunskaperna riskerar man att hamna i en ”katten på råttan, råttan på repet-situation”, alltså en slags ovetenskaplig indiciekedja.

– Det går ju att hävda att det saknas förkunskaper i hur många led som helst, ända ner på förskolenivå. Det är mer intressant att kolla på helheten, säger han.

I praktiken innebär det att försöka förstå varför många elever har ett motstånd mot ämnet. Enligt Joel Hammarström kan det handla om att de initiala skoluppgifterna är så pass svåra att eleven direkt tappar modet, eller att kravbilden är för otydlig eller att studieron är för dålig för den typen av uppmärksamhetskrävande ämne.

– Vi får inte eleverna att tänka på matte under all den tid vi faktiskt erbjuder dem undervisning. Preparandkursen kan vara ett sätt att hjälpa den enskilda eleven men också en signal uppåt att vi verkligen behöver ta tag i det här, säger han och tillägger:

– För varje år vi väntar blir det bara dyrare och dyrare, och i värsta fall krävs slutligen en-till-en-undervisning. Om de behövs ska de insatserna såklart sättas in, men det vore bättre att komma åt problemet innan dess, avslutar han.