Ny rapport: Så ser dagens unga på kunskap

Kompetensutveckling Trots att Sverige är ett litet land har vi ett ”track record” som stor kunskapsnation. Men hur kan Sverige bibehålla sin konkurrenskraft? Vilken attityd har barn och unga till kunskap? Det är frågor som besvaras i en ny rapport från IVA.

Ny rapport: Så ser dagens unga på kunskap
Foto: Stock Adobe.

Med rapporten Generation Ekvation vill Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien IVA skapa bättre förståelse för sambandet mellan hur dagens barn och unga ser på och tar till sig kunskap i och utanför skolan. Rapporten är framtagen inom IVA-projektet Framtidens kunskapssamhälle, som startade i samband med akademiens 100-årsjubileum för två år sedan.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?
Maja Neiman, projektledare IVA.
Maja Neiman, projektledare IVA.

– Rapporten är en viktig grund i vårt arbete med att ta fram förslag som ska uppmuntra sökandet efter kunskap och lusten att lära, säger Maja Neiman, projektledare på IVA.

Nyansrik bild

Rapporten ger en samlad bild utifrån en rad internationella och nationella undersökningar som PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study), TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study), PISA (Programme for International Student Assessment) samt Attityder till skolan, som utförs av Skolverket.

I rapporten ligger fokus på svenska elever, som ställts i relation till elever i ett tiotal andra länder. Enligt Maja Neiman framträder en nyansrik bild med både mörka och ljusa toner av barn och ungas attityder till kunskap.

– Å ena sidan har barn och ungdomar hög motivation och önskan att göra bra ifrån sig. Å andra sidan finns hinder på vägen, som till exempel det faktum att skillnaderna mellan pojkar och flickor i Sverige är bland de största i världen, säger hon.

Trivs bra i skolan

En stor majoritet av de svenska eleverna trivs bra i skolan och med sin klass, även om allt färre tycker att skolan ger lust att lära mer.

Intresset för naturvetenskap och framtida yrken inom naturvetenskap är också genomgående stort, bland både pojkar och flickor. Svenska 15-åringar tycker att matematik och naturvetenskap är viktigt för framtiden. Samtidigt sjunker självförtroendet i ämnena med åren.

Skillnaderna i självförtroende mellan pojkar och flickor är också större i Sverige än i andra OECD-länder. Pojkar uppskattar naturvetenskapliga ämnen i högre grad, även om pojkars resultat i NO-ämnen inte är bättre än flickors, snarare tvärtom.

God läsförmåga

Rapporten visar också att självförtroendet kring läsning är högt och läsförmågan god, även om läslusten är oroväckande låg. Svenska elever presterar bra i läsförståelse jämfört med elever i andra länder, men läser också allt mer på skärm och totalt sett mindre än tidigare.

Ett bekymmer är att stressen ökar inom skolan. Mer än dubbelt så många flickor som pojkar upplever ofta stress och stressen ökar med åldern. Flickor har större rädsla för att misslyckas än pojkar, som också uppskattar moment med tävlingsinslag mer än flickor.

Framtida nytta av lärande

Hur ser då eleverna på den framtida nyttan av vad de lär sig? Rapporten visar att elevernas upplevda nytta i dag är lägre än tidigare. För 20 år sedan var det 80 procent som tror att de kommer att ha ganska mycket eller väldigt stor nytta av vad de lär sig jämfört med 65 procent i dag.

En klar majoritet – sju av tio – tror att de kommer genomgå en universitetsutbildning. 2015 trodde också var femte svensk 15-åring att de kommer att arbeta inom ett naturvetenskapligt område, en signifikant ökning från 2006.

Socioekonomiska faktorer

Elevers prestation i skolan förklaras till stor del av socioekonomiska faktorer, enligt rapporten. Elever med dåliga socioekonomiska förutsättningar, men som ändå presterar i topp har så kallad hög akademisk resiliens. I Sverige är det en av tio elever som uppfyller kravet på resiliens, vilket är i nivå med genomsnittet i OECD-länderna.

Elever med utländsk bakgrund har dock i genomsnitt högre motivation jämfört med ungdomar med svensk bakgrund.

Saklig diskussion

Maja Neiman betonar vikten av att frågorna om barn och ungas attityder till skola, skolämnen och lärande kommer upp på bordet och blir föremål för en saklig diskussion.

– Det vi sett är att individens identitet cementeras redan i unga år. Ska Sverige kunna bibehålla sin position som en av världens främsta kunskapsnationer och klara framtidens kompetensförsörjning är det viktigt att barn och unga uppmuntras tidigt att ta till sig kunskap, i och utanför skolan, sammanfattar hon.

Läs hela rapporten här.

Kunskapsmaterial

Bloggar

Böcker

Karriär

Ledare

Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.