Växande klyftor i svensk skola

Skola Segregationen och resultatskillnaderna i skolan fortsätter att öka. Men även kvaliteten skiljer sig åt, framförallt mellan skolor i storstad och landsbygd, visar en färsk rapport från Institutet för Arbetsmarknads- och Utbildningspolitisk utvärdering.

Växande klyftor i svensk skola
Foto: Stock Adobe.

Under de senaste 30 åren IFAU studerat utvecklingen av likvärdighet i svensk skola genom att väga samman data om elever och föräldrar från Statistiska Centralbyrån, om lärare från Skolverket samt om arbetslöshet från Arbetsförmedlingen.

Av den rapport som nu presenterats framgår att segregationen i skolan fortsätter att öka.

Anna Sjögren, docent och forskare, IFAU.
Anna Sjögren, docent och forskare, IFAU.

– Skolan har blivit allt mer socialt och etniskt segregerad. Elever med olika bakgrund möts inte lika ofta i klassrummet, konstaterar Anna Sjögren, docent i nationalekonomi och forskare på IFAU.

Den ökade uppdelningen beror huvudsakligen på ett mer segregerat boende, men förstärks av det fria skolvalet. Det leder i sin tur till att även resultatskillnaderna mellan olika skolor fortsätter att öka.

Familjebakgrundens betydelse

Ett vanligt mått på ett skolsystems likvärdighet är vilken inverkan som föräldrarnas utbildning och inkomst har på elevernas resultat. För svenskfödda elever har familjebakgrundens betydelse för skolresultaten inte förändrats över tid. Däremot har familjebakgrunden fått större betydelse för skolresultaten för utrikes födda elever.

– Det har att göra med att gruppen utrikes födda blivit mer heterogen. Numera är det till exempel en större andel som är relativt gamla när de kommer till Sverige och börjar i den svenska skolan, säger Anna Sjögren.

Fler men obehöriga lärare

Rapportförfattarna har även studerat resursfördelningen mellan olika skolor. Elever med svagare förutsättningar går på skolor – företrädesvis kommunala – med visserligen högre lärartäthet, men lägre andel behöriga lärare.

– Det kan delvis förklaras med att de kommunala huvudmännen måste ha en viss överkapacitet i vissa klassrum för att kunna ta emot nyinflyttade och nyanlända. Och då väljer man att fylla på med kvantitet istället för kvalitet, konstaterar Anna Sjögren.

Högre kvalitet i storstäderna

För första gången innehåller IFAUs rapport även en fördjupad analys av skolornas kvalitet mätt som elevers resultatutveckling givet sina förutsättningar och tidigare skolresultat. Denna så kallade mervärdesanalys visar att det finns stora skillnader i kvalitet mellan olika skolor. Skolor i storstadsområden, kommunala skolor såväl som friskolor, har genomgående högre kvalitet än skolor på landsbygden.

Enligt Anna Sjögren är det svårt att lyfta fram någon enskild förklaring till kvalitetsskillnaderna.

– Men vi kan inte utesluta att det till viss del kan bero på att skolornas elevgrupper skiljer sig åt på ett sätt som vi inte kan mäta, till exempel att särskilt motiverade elever väljer att gå i fristående skolor eller att högstadieelever i storstäderna är mer studiemotiverade eftersom de måste konkurrera om gymnasieplatser, säger hon.

IFAUs rapport är författad av Anna Sjögren, Helena Holmlund och Björn Öckert.

Kvalitetsprofilen

Kunskapsmaterial

Utbildnings-tv

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.

Det senaste