Krig i Europa, höga elpriser och lågkonjunktur. Det gångna årets ansträngda läge har inneburit en unik situation för den kommunala energi- och klimatrådgivningen (EKR). Vid 29 000 tillfällen kontaktade hushåll, bostadsrättsföreningar och företag rådgivningen för att be om råd. Det motsvarar en ökning på 81 procent jämfört med 2021. Rådgivningen har också gett effekt. Nio av tio rådsökande anger att rådgivningen har eller kommer att leda till energibesparing för dem.
– Det är ett kvitto på att energi- och klimatrådgivningen är ett viktigt stöd både hos sina målgrupper och för vårt arbete med att ställa om till ett robust och hållbart energisystem, säger Annika Nilsson, programansvarig för EKR på Energimyndigheten, i ett pressmeddelande.
Frågor om solceller och värmepumpar vanligast
För att möta det ökade trycket har Energimyndigheten erbjudit kommunerna möjligheten att förstärka stödet för EKR.
– Totalt har 22 miljoner kronor betalats ut under 2022 och 2023 till kommuner som ansökt om stödet, skriver Annika Nilsson i ett mejl.
Oftast sökte folk råd om solceller, värmepumpar och generell uppvärmning. Energi- och klimatrådgivarna har också gjort särskilda insatser för laddfordon och energieffektivisering i byggnader, vilket är två ämnen som Energimyndigheten bedömer är prioriterade områden i energiomställningen.
– Vi märker att alla sorters energifrågor är mer intressanta än tidigare – för många fler. Intresset hänger förstås till stor del ihop med att elen blivit dyrare. Men oavsett anledning till intresset blir nyttan med energieffektiviseringarna som görs bestående, säger Maria Fredlund, energi- och klimatrådgivare för Huddinge, Haninge, Tyresö, Salem och Nynäshamn.