Skolexperten om Finlands dalande resultat: ”Kvantitet måste kläs med en kvalitativ analys”

Flera forskare, bland annat Pisaforskaren Arto Ahonen, pekar ut en mer ”moderniserad” undervisning som en viktig förklaring till tappet. Finland har gått från att ha en förhållandevis auktoritär skola, till en skola där elever använder smartphones och har ett större inflytande i klassrummen. En annan förklaring till Finlands dalande skolresultat är också att finska regeringar under flera år minskat skolans anslag och Finland satsar nu minst andel av sin BNP på skolan bland de nordiska länderna.

Den mest populära förklaringen är dock en reviderad läroplan från 2016, som påminner om den svenska läroplanen och sägs ha ökat segregation och elevernas minskade motivation för akademiska mål.

Thomas Ladö är kvalitets- och utvecklingsledare i Lomma kommun, utbildad lärare och specialiserad inom skolutveckling. Han menar att samhället behöver titta djupare i det pedagogiska laboratoriet för att få en uppfattning om vad Finlands tapp beror på.

– Det vi framför allt behöver titta närmre på är det som vi vet påverkar måluppfyllelsen. Det vill säga skolledarskap på skola, lärarledarskap, god undervisningsrepertoar, samarbete, stöd, gemensamma strategier för att lyckas, positiva förväntningar och systematisk kartläggning och uppföljning av elevernas resultat med early warning systems. Det vill säga faktorer som skolor kan påverka, säger han och tillägger:

– Sedan finns det faktorer som skolor inte kan påverka och som påverkar utbildningsresultat, som till exempel vårdnadshavares utbildningsbakgrund, fördelning pojkar och flickor samt inrikes- och utrikesfödda. Vi vet också att pandemiår och nya läroplaner kan genera viss hicka som syns i resultaten.

Hur mycket säger egentligen PISA om skolans undervisningskvalitet, finns det bättre mått som borde lyftas?

– PISA-resultat är intressant metadata som fungerar som jämförelseverktyg om det är kvantitativa data vi far efter. Kvantitet måste dock kläs med en kvalitativ analys där vi söker djupare i vad som påverkat måluppfyllelsen. Skolans värld är fylld av kvalitativa, icke-mätbara data som är minst lika viktig. Den analysen ska överlämnas till professionen som är yrkesverksamma inom utbildning.

– Genom att systematiskt undersöka, analysera och utvärdera verksamheten genererar vi kollegial kunskap om undervisningens effekt. Undervisningens kvalitet är den enskilt viktigaste faktorn för elevernas lärande och bör lyftas fram i ännu större utsträckning. Jag tycker utredningen om ny läroplan är ett välkommet bidrag. Där betonas undervisningen. 

Är det önskvärt att skolan blir mer auktoritär igen? 

– Framtidens lärmiljöer måste vara flexibla och anpassningsbara för att kunna möta elevernas olika behov och de förändringar som kan ske i omvärlden. I det arbetet finns ett tydligt lyhört ledarskap som inte beskrivs som auktoritärt. 

Generellt sett är det positivt att skärmanvändning minskas, menar Thomas Ladö, men han tycker inte att digitala verktyg ska slopas helt och hållet.

– Nu har staten landat i att analogt är det nya svarta. Därför är det bra att betona analoga metoder och skriva för hand vilket är en central del av undervisningen. Det är också viktigt att skriva och skrivinlärning sker parallellt med läsning och läsinlärning, men för vissa elever är digitalt stöd avgörande för att kunna ta del av undervisningen.

Varför tenderar debatten om skolans utmaningar och undervisningskvalitet ofta att bli svartvit?

– Styrningen av skolan sker i ett spänningsfält mellan stat och kommunala och enskilda huvudmän, och mellan politiker och de som arbetar i skolan. Utöver det finns många olika intressenter med många olika agendor. Vi som arbetat med utbildning i många år vet att pendeln svänger och det kan gå från ena ytterligheten till den andra.

– Då är det viktigt att komma ihåg varför vi gör detta: Vi ska ge barn, elever och studenter möjlighet till att lära och utvecklas utifrån sina förutsättningar varje dag. Staten har bestämt att en elev måste spendera cirka 7000 timmar i den obligatoriska skolformen. Har eleverna inte lärt sig räkna, skriva och läsa och inte är förberedda inför framtiden är det ett misslyckade oavsett hur man väljer att se det.