Stora skillnader i skolors betygssättning

Trots flera insatser är skillnaderna i betyggsättning på samma nivå som 2005.

–  Vi kan konstatera att alla de insatser som tidigare gjorts av skolor, kommuner, myndigheter och regeringar för att skapa en likvärdig betygssättning inte har räckt till. Skillnaderna mellan olika skolors betygssättning fortsätter att vara stora. Det är problematiskt att betygssättningen mellan olika skolor inte är likvärdig, eftersom betygen kan vara avgörande för vilken gymnasieutbildning elever kommer in på, säger Peter Fredriksson i en kommentar.

Det finns fristående skolor som är restriktiva i sin betygssättning och kommunala skolor som är generösa. Men i genomsnitt visar analysen att fristående skolor är mer generösa i betygssättningen i förhållande till de nationella proven. Skillnaden i betygssättning mellan fristående och kommunala skolor kan dock bara förklara en mycket liten del – omkring 1,5 procent – av de totala skillnaderna i betygssättning mellan skolor.

Lärande för lärarna
Peter Fredriksson anser att rapporten visar på att lärare behöver utveckla en gemensam förståelse för betygsättning.

– Här har Skolverket ett stort ansvar att på olika sätt fortsätta stödja läraren. Men lärarna behöver också få utrymme att ägna sig åt kollegialt lärande för att få fördjupad förståelse för bedömning och betygssättning. Det ansvaret vilar på kommuner, ansvariga för fristående skolor och rektorer. Lärarutbildningarna behöver också ge studenterna mer undervisning om betygssättning, säger han.

Läs även: Nordisk satsning på kvalitet i skolan.

Gräns för avvikelse
Rapporten bygger på jämförelser och analyser av hur elevers slutbetyg överensstämmer med deras resultat på nationella prov. Skillnaderna mellan skolors betygsättning är fortsatt stora och har inte förändrats mellan åren 2005 – 2017. Det finns många skolor där en stor del av eleverna får högre betyg än provbetyg och det finns många skolor där de flesta elever får samma eller lägre betyg än provbetyg.

– För att nå en markant bättre likvärdighet i betygssättningen skulle man till exempel kunna undersöka om de är möjligt att slå fast en gräns för hur mycket slutbetygen totalt får avvika från provresultaten på skolnivå. En sådan systemförändring ligger i så fall några år fram i tiden och behöver utredas noggrant och vägas mot hur undervisningen kan påverkas. Detta är ytterst en politisk fråga som riksdag och regering kan besluta om, säger Peter Fredriksson.

Relativ betygssättning
För första gången kan Skolverket också påvisa omfattningen av relativ betygssättning, det vill säga som utgår från den genomsnittliga prestationsnivån hos eleverna på den egna skolan. Det innebär att det i genomsnitt är svårare att få ett högre betyg än provbetyg för en elev som går i en skola med många högpresterande elever jämfört med om eleven gått i en skola med lägre genomsnittlig prestationsnivå.

Den relativa betygssättningen är omfattande och kan förklara omkring 30 procent av de totala skillnaderna i skolors betygsättning i förhållande till de nationella proven. Det understryker svårigheterna för lärare att inom befintligt betygssystem hitta en gemensam nivå för betygssättningen mellan olika skolor.

Pojkar och flickor
När det gäller skillnader i betygssättning mellan flickor och pojkar så visar analysen att skillnaden är liten. Totalt sett gynnas flickor samt utlandsfödda elever något mer i betygssättningen. Men skillnaderna är små. När det gäller elever med olika socioekonomisk bakgrund syns inga skillnader.

– Det är ett positivt resultat att lärarna på det stora hela inte gynnar eller missgynnar någon av de undersökta elevgrupperna, säger Peter Fredriksson.

Om analysen:
I rapporten analyseras hur betygen i årskurs 9 sätts i relation till resultaten på de nationella proven, uppdelat på elevers olika kön, migrationsbakgrund och socioekonomisk bakgrund. Dessutom undersöks skillnader i betygssättning i relation till resultaten på de nationella proven mellan skolor totalt, mellan kommunala och fristående skolor samt mellan skolor med olika genomsnittlig prestationsnivå.