Svensk standard för äldre på export

Den svenska standarden SS 872500 publicerades 2015 och innehåller en bred sammanställning av de krav och riktlinjer som kan ställas på äldreboenden och hemtjänst. Det handlar bland annat om kompetens, kvalitetsledningssystem och bemanning i organisationen, men framförallt om vad som behövs för att tillgodose den äldre personens behov och förväntningar.

I 23 avsnitt definieras behov inom en rad områden – allt från fysiska och psykiska till andliga och existentiella behov.

– Standarden har ett tydligt personcentrerat perspektiv med den enskilde som subjekt och delaktighet som grundförutsättning för hälsa och välbefinnande. Många olika faktorer måste samverka för att minimera risker, framförallt genom att arbeta förebyggande och brett, säger Alexandra Antoni, projektledare inom vård och omsorg på Svenska institutet för standarder, Sis.

Kan integreras med Iso 9001

Den svenska standarden är en tjänstestandard, men kan integreras med en ledningssystemstandard som till exempel Iso 9001.

– Standarden går hand i hand med standarderna för ledningssystem. Organisationer som använder ledningssystem för att få struktur på sin verksamhet får med den här standarden ett bra verktyg för att fylla processer och rutiner med rätt innehåll. Men den har även visat sig vara till god nytta vid till exempel upphandling och interna utbildningar, förklarar Alexandra Antoni.

Arbete på europanivå

Standarden används i dag av huvudmän på både offentliga och privata sidan för kvalitetssäkring av omsorgstjänster för äldre. På initiativ av Sis pågår nu arbetet med att ta fram motsvarande standard på europanivå med 16 deltagande länder.

–Populationen av äldre personer i Europa ökar, liksom antalet personer som kräver omsorgstjänster. Och behoven är de samma – oavsett om man bor i Sverige eller Spanien, säger Alexandra Antoni.

Innehållsmässigt blir den europeiska standarden snarlik den svenska förlagan. Strukturmässigt kommer dock den europeiska att vara upplagd efter processer, vilket gör den ännu lättare att integrera med organisationens befintliga ledningssystem.

– Den europeiska kommer också att bli mer övergripande och inte vara lika detaljerad som den svenska samtidigt som den också tar hänsyn till områden som till exempel delaktigheten i samhället samt volontärers och närståendes roll i omsorgstjänsterna, säger Alexandra Antoni.

Riktlinjer vid pandemi

Det europeiska standardförslaget är nu ute på remiss med målet att den ska kunna publiceras under nästa år. När förslaget togs fram existerade dock inte covid-19. Både den svenska och europeiska versionen innehåller visserligen basala hygienrutiner och krav på skyddskläder för personalen. Men däremot finns inga riktlinjer för hur man ska agera i händelse av en pandemi.

Sis har därför gått ut med uppmaning till remissinstanserna att inkomma med förslag på åtgärder som komplement till hygien- och smittskyddsrutinerna.

– Den svenska kommittén är redan på gång med förslag i den riktningen. Det är naturligtvis ett utmärkt tillfälle att få med även de delarna i den europeiska standarden, konstaterar Alexandra Antoni.