Inga produkter i varukorgen.
Kvinnor mer motiverade än män
Skola
Skolbetyg är ett bättre mått på vem som kommer att fullfölja en högskoleexamen än vad högskoleprovet är. Bakom höga betyg ligger motivation och ansträngning, och kvinnor är mer motiverade än män, enligt en ny forskningsrapport.
Kvinnor har högre avgångsbetyg från skolan, medan män har bättre resultat på högskoleprovet. En ny forskningsrapport visar att betyg och högskoleprov delvis fångar olika saker, och att personer med bra betyg oftare slutför en högskoleexamen.
– Om vi tog bort högskoleprovet skulle vi sannolikt få ännu fler kvinnliga studenter, och studenterna skulle i genomsnitt ha högre motivation men lägre kognitiva förmågor, säger Arizo Karimi.
Hon står tillsammans med Georg Graetz, båda vid Uppsala universitet, bakom forskningen som nu sammanfattas i en rapport från IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.
Att kvinnor har högre skolbetyg än män förklaras till stor del av att kvinnor är mer motiverade och anstränger sig mer. På högskoleprovet har dock, enligt forskarna, motivation och ansträngning i skolan ingen betydelse för en individs resultat.
Högre kognitiv förmåga
Att män presterar bättre på högskoleprovet beror däremot till stor del på vilka män som väljer att göra högskoleprovet. De har i genomsnitt högre kognitiv förmåga än de kvinnor som skriver.
–I totalbefolkningen ser vi inga könsskillnader i kognitiva förmågor, men de män som väljer att skriva provet är en selekterad grupp och har i genomsnitt mer av de förmågor som är viktiga för att skriva ett bra provresultat, säger Arizo Karimi.
Rapportförfattarna finner i likhet med tidigare forskning att skolbetygen är ett bättre mått på vem som kommer att fullfölja en högskoleexamen än vad högskoleprovet är.
– Skolbetygen tycks vara ett bättre mått på allmän studieförberedelse än högskoleprovet, säger Arizo Karimi.
I studien konstateras att valet av urvalsinstrument till högre studier – skolbetyg eller standardiserade och centraliserade antagningsprov – har betydelse för sammansättningen av egenskaper och förmågor hos antagna studenter.
