Finalisten Mikael Strömberg: ”Älskar aha-upplevelsen”

Om dagarna bygger, inför och utvecklar han ledningssystem för kvalitet tillsammans med sina medarbetare. Begreppet kvalitet har Mikael Strömberg burit med sig hela sitt liv, berättar han. Som barn kunde han och vänner diskutera vad som gjorde en låt bra – Är låten bra om allmänheten gillar den, om den prisas av kritiker eller om musikerna är skickliga på sina instrument?

– Redan då fanns ett intresse för den typen av filosofiska tankar. Jag ville förstå vad som gjorde något bra.

Men att det gick att studera kvalitet och utveckling, det visst han inte om. Därför tog Mikael Strömberg en Politices magister vid Förvaltningshögskolan i Göteborg, och efter det jobbade han bland annat med att lägga ut äldreboenden och hemtjänst på entreprenad. Sedan jobbade Mikael Strömberg som enhetschef en tid, tills han en dag kom över en tidning där han såg att man kunde läsa kvalitet- och ledarskapsutveckling på Mittuniversitetet i Östersund. Direkt bestämde han sig för att hoppa på utbildningen.

– Jag tyckte kanske inte att utbildningen i sig var jättebra, men den öppnade upp en värld av kurslitteratur som jag började läsa. Och jag har aldrig slutat att läsa. Jag tycker att det här ämnet är otroligt intressant.

Hade någon som litade på honom

Efter studierna i Östersund fick Strömberg ett vikariat som kvalitetschef i Borås, och 2019 dök ett vikariat som utvecklingsledare upp i Ulricehamn, som så småningom förvandlades till en fast tjänst – mycket tack vare Strömbergs ihärdighet.

– Jag gick upp till min chef, vi satte oss ned och i två timmar försökte jag förklara för honom vad det var jag ville göra på Ulricehamns kommun.

Mikael Strömberg berättade att han ville jobba utifrån Bo Bergmans hörnstenmodell, som anger hörnstenarna i offensiv kvalitetsutveckling.

– Jag tror inte riktigt att chefen förstod vad jag pratade om, men han insåg att det var något bra och att jag hade engagemang. Så därför sade han ”Vi kör!”.

Helt plötsligt fick Mikael Strömberg jobba med sådant som han hade studerat. Han fick börja bygga på ett kvalitetsledningssystem, på eget bevåg.

– Chefen valde att lita på mig, vilket var jättebra för mig. Här har jag fått testa idéerna och tankarna som jag fått via litteraturen och genom min tid inom det offentliga. Det är fantastiskt.

Vad är roligast med jobbet?

– Det är när jag möter människor, vi pratar och jag kan få dem att se saker från ett annat perspektiv, den där aha-upplevelsen. Det gillar jag. Sedan tycker jag att det är roligt när jag får lära mig nytt, och det får jag ju göra hela tiden på det här jobbet. Till exempel, det senaste halvåret har jag grottat ner mig i uppföljning som är en pelare i vårt ledningssystem. Jag har länge känt att jag inte kunnat formalisera hur vi ska följa upp, så därför läste jag grunderna i statistisk processkontroll. Jag plöjde igenom två böcker och nu har vi infört ett system som gör att vi kan skilja på normal variation och signifikanta händelser.

Att läsa på, få en idé och sedan genomföra idéen är riktigt givande – och något som blivit Mikael Strömbergs vardag. Ulricehamns kommun är inte rädd för att testa och experimentera.

– Det finns en öppenhet som vi har försökt ta fasta på.

Vad är du mest stolt över att ha åstadkommit under din tid som kvalitetsprofessionell?

– Det är kvalitetsledningssystemet som vi infört på sektorn miljö och samhällsbyggnad. Redan efter ett år såg vi ganska bra resultat. Vi satte ett mål på 50 förbättringsförslag för hela enheten, och efter ett år hade vi fått ihop mellan 150 och 160 stycken. Vi är 15 medarbetare, så det är världsklass! Dessutom såg vi att sektorn höjde sig på frågor i vår årliga medarbetarundersökning.

Knepen som Mikael Strömberg använde för att inspirera medarbetarna till att vilja komma med förbättringsförslag var enkla.

– Jag ville visa hur andra hade jobbat, och vilket resultat det hade genererat. Jag började till exempel berätta om projekt som ABB genomförde på 90-talet, då teknikbolaget lyckades halvera processtider.

Men det främsta vapnet i Mikael Strömbergs repertoar är nog ifrågasättandet. Med nyfikenhet, ödmjukhet och skratt ställer han frågor för att få medarbetarna att tänka över hur de jobbar.

– Mycket av jobbet handlar om att vara nyfiken, för att sätta i gång kugghjulen hos personerna man pratar med. Man lyssnar och frågar varför. Det är också bra med skratt eftersom det är avväpnande, och sedan är jag alltid noga med att poängtera att det är medarbetarna som är experterna, och att jag är i ett slags underläge. Det är lite så jag jobbar.

Engagemang skapar engagemang

Som utvecklingsledare har Mikael Strömberg inget chefsansvar, något han tycker är skönt. Han behöver inte ta ställning till motarbetare eller folk som inte bryr sig om vad han säger, utan kan fokusera på helheten och riktningen. Men han känner ändå att han är bra på att engagera alla i ledet, genom att själv vara engagerad.

– När jag pluggade så fastnade jag för något som Bergman och Klefsjö skrev om engagemang. Enligt dem är engagemang helt avgörande vid förändring, men för att skapa engagemang behövs förståelse. Och förståelse kommer ur kunskap, och kunskap börjar med utbildning. Så utbildning är jätteviktigt att satsa på!

När nyanställda börjar jobba på någon utav sektorerna som Mikael Strömberg jobbar på så får de gå en introduktionskurs i kvalitetsutvecklingsarbete. Men inte bara det, Mikael Strömberg leder också bokcirklar med chefer, skickar ut fredagsinspiration i formen av klipp, artiklar eller TED Talks och föreläser regelbundet.

– Vi har också något som heter Kvalitetsgruppen. Det är en grupp frivilliga medarbetare som pratar om olika problem inom verksamheten.

Att utbilda tar tid, men Mikael Strömberg ser redan en massa resultat som kommit ur allt hårt arbete. Löpande mäts förbättringarna, och de ligger på samma nivå som de gjort sedan 2019.

– Under det här året har jag känt av en viss förbättringströtthet, så jag började se över förslagen som kommit in. Jag ser att vi fortfarande är i linje med föregående år och med våra mål, men vi har ändå diskuterat vad den upplevda tröttheten kan bero på. Det enda vi kommit fram till är att det kan bero på att vi börjat mäta framsteg på ett annat sätt. Förut mätte vi enbart antal inkomna förslag, men nu mäter vi också antal utvärderade förslag.

Vad skulle utmärkelsen Årets Kvalitetsprofil innebära för dig?

– Jag tror att det skulle ge lite legitimitet för sättet vi tänker på här. Jag älskar att berätta om hur vi jobbar, och jag tänker att det kan vara nyttigt för andra att se att det går att få till ett arbete med ständiga förbättringar. Jag tror att vi är rätt unika med att få in så många förslag!