Kvalitetsprofilen: Politiken pratar kvalitet – men missar förbättringsarbetet

Han tycker att kvalitetsfrågan får stort utrymme i politiken, men att diskussionen ofta stannar vid resurser och enskilda satsningar.

– Samtidigt är kunskapen låg om vad kvalitet egentligen innebär och i synnerhet om vad som krävs för att utveckla och förbättra kvalitet, säger Lars Sörqvist.

Enligt honom behöver den politiska diskussionen i större utsträckning handla om hur verksamheter leds, hur processer fungerar och hur organisationer bygger upp en långsiktig förmåga att förbättras.

Vill rikta resurserna mot förbättringsarbete

Lars Sörqvist ifrågasätter föreställningen att mer pengar och fler anställda i sig leder till bättre verksamhet.

Han vill i stället se satsningar som stärker offentlig sektors förmåga att arbeta med kvalitet, bland annat genom bättre processer, ledarskap och en starkare förbättringskultur.

– Det handlar inte om ett behov av mer generella resurser, utan om resurser som är dedikerade till kvalitetsutveckling och kunskapsuppbyggnad.

Kunskapen behöver enligt honom höjas bland såväl politiker och ledningar som kvalitetsprofessionella och medarbetare.

Kritisk till kortsiktiga politiska satsningar

Han är också kritisk till vad han beskriver som en politisk benägenhet att gå från en ny satsning eller metod till nästa. Ofta baserade på politisk ideologi istället för på kunskap och forskning. I stället vill han se större fokus på organisationernas långsiktiga förbättringsförmåga och på kunskap som redan finns inom kvalitetsområdet.

Det gäller även digitalisering. Lars Sörqvist ser stora möjligheter med ny teknik, men varnar för investeringar som införs utan att verksamhetens arbetssätt samtidigt utvecklas.

– Särskilt om vi tar vara på teknikens möjligheter att skapa värde på ett bra sätt, istället för att urskillningslöst trycka in teknikinvesteringar i våra organisationer.

Ser regelverken som ett hinder

Även lagar och regler behöver enligt Lars Sörqvist granskas ur ett kvalitetsperspektiv.

Han beskriver den växande europeiska byråkratin som ett hinder för utveckling och anser att Sverige dessutom har en tendens att överimplementera gemensamma europeiska regelverk.

Som exempel lyfter han lagen om offentlig upphandling, där han ser en konflikt mellan olika syften.

– Lagen om offentlig upphandling är kanske bra utifrån ett korruptionsperspektiv, men den är mycket negativ utifrån ett kvalitetsperspektiv där grunden för framgångsrika värdekedjor handlar mycket om tillit, långsiktighet, relationer utan slut, överbyggande av gränssnitt.

Han efterlyser därför ett mer sammanhållet perspektiv på lagstiftningen och större samverkan med näringsliv och samhälle när nya regler utvecklas.

Vill göra kvalitetskunskap till en valfråga

Bakom Kvalitetspolitik finns också en oro över Sveriges konkurrenskraft. Lars Sörqvist beskriver en snabbt ökande ”kvalitetspress”. Enligt honom möter näringslivet en accelererande kvalitetskonkurrens, framför allt från Kina, samtidigt som stora resurser går förlorade genom kvalitetsbrister och slöseri i offentlig sektor.

På frågan om vilken kvalitetsfråga som är viktigast i höstens val återkommer han till kunskapen.

– Att öka kunskapen om kvalitet och systematiskt förbättringsarbete. Hos politiker, chefer, medarbetare och kvalitetsprofessionella i den offentliga sektorn.

Utan den kunskapen tror Lars Sörqvist att den utveckling han efterlyser kommer att utebli.

– Valet är dock vårt! Jag ser möjligheter överallt.