Samma problem, olika lösningar – så vill partierna styra kvaliteten i välfärden

Men bakom samsynen finns olika idéer om vad som egentligen krävs för att få en bättre fungerande välfärd.

Samma problem – olika recept

För Socialdemokraterna börjar frågan i stor utsträckning med resurser. Partiet vill att de generella statsbidragen till kommuner och regioner ska räknas upp med inflationen varje år. Det ska enligt partiet ge en stabilare ekonomi och bättre möjligheter att planera kvalitetsarbetet över tid.

– Det behövs mer personal som har tid för barn, sjuka och äldre, det är det enskilt viktigaste för att stärka kvaliteten, säger Fredrik Lundh Sammeli, Socialdemokraternas hälso- och sjukvårdspolitiska talesperson.

Vänsterpartiet lägger också stor vikt vid resurser och personalens villkor. Partiet vill höja statsbidragen, förbättra löner och arbetsvillkor och få fler att stanna kvar i välfärdens yrken.

– Vi vill också förbättra arbetsvillkoren och höja lönerna. På så vis får personalen bättre förutsättningar att göra ett bra jobb, att trivas på arbetsplatserna och stanna kvar i yrket. Kompetent, erfaren och välmående personal är grunden för ett långsiktigt kvalitativt arbete, säger Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson Ida Gabrielsson.

Centerpartiet pekar i stället ut kompetensförsörjningen som den enskilt största utmaningen och betonar samtidigt behovet av mer långsiktiga ekonomiska villkor. Partiet vill ersätta kortsiktiga riktade statsbidrag med generella statsbidrag.

– Det ger kommuner och regioner den ekonomiska trygghet som krävs för att planera och investera långsiktigt i personal och verksamhetsutveckling. Kvalitetsarbete kan inte bedrivas i ettårscykler, det kräver förtroende och lokalt ansvarstagande, säger Centerpartiets Christofer Bergenblock.

Även Miljöpartiet vill bort från kortsiktiga projektbidrag och ge verksamheterna större möjlighet att planera bemanning, fortbildning och utvecklingsarbete över flera år.

– Kvalitetsarbete kräver stabila spelregler, tid och möjlighet att lära av resultaten. Miljöpartiet vill ge kommuner och regioner långsiktiga och förutsägbara resurser genom indexerade statsbidrag, i stället för ryckiga projektbidrag och tillfälliga kömiljarder, säger Nils Seye Larsen, Miljöpartiets talesperson i hälso- och sjukvårdsfrågor.

Staten eller verksamheten – vem ska styra mer?

En tydlig skiljelinje handlar om hur välfärden ska styras.

Liberalerna vill öka den statliga styrningen. I skolan vill partiet förstatliga verksamheten och ersätta dagens målstyrning med en statligt regelstyrd skola. Även inom vård och omsorg vill Liberalerna se mer nationell styrning, bland annat genom bindande nationella riktlinjer och digitala journalsystem som fungerar mellan regioner och kommuner.

Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna vill båda se ett statligt huvudmannaskap för sjukvården. Kristdemokraterna vill avskaffa regionerna och låta staten ta över ansvaret och styrningen över sjukvården.

Sverigedemokraterna pekar på dagens regionala uppdelning som ett problem för långsiktigheten.

– Dagens uppdelning på 21 regioner bidrar till regionala skillnader vad gäller både tillgänglighet och andra förutsättningar. Med ett tydligare statligt ansvar kan kompetens, vårdplatser och resurser planeras mer långsiktigt utifrån hela landets behov, säger Jessica Stegrud, Sverigedemokraternas socialpolitiska talesperson.

Moderaterna betonar samtidigt minskad detaljstyrning och större fokus på resultat och kvalitet. Centerpartiet och Miljöpartiet lyfter på olika sätt fram tillit till professionerna och större utrymme för dem som arbetar i verksamheten.

Skillnaderna går alltså inte enkelt mellan mer eller mindre styrning. Flera partier vill minska detaljstyrningen nära medarbetarna samtidigt som de på andra områden vill stärka den nationella styrningen.

Administrationen hamnar i skottlinjen

På en punkt är tonläget ovanligt samstämmigt: för mycket av personalens tid går till administration och rapportering.

Moderaterna vill minska den administrativa bördan inom välfärden och har satt upp ett konkret mål för vården.

– Vi vill kraftigt minska den administrativa bördan för personal i välfärden, så att lärare, läkare och vårdpersonal kan ägna mer tid åt sitt kärnuppdrag i stället för dokumentation. Vi vill på sikt att 80 procent av vårdpersonalens arbetstid ska gå till mötet med patienten, säger Noria Manouchi, gruppledare för Moderaterna i socialutskottet.

Liberalerna vill minska dubbelarbete, onödig rapportering och administration. Journalsystem och digitala verktyg ska fungera tillsammans så att information inte behöver registreras flera gånger.

Kristdemokraterna gör en tydlig åtskillnad mellan kvalitetsarbete och administrativa krav.

– Professionerna behöver få större utrymme att använda sin kunskap och erfarenhet i mötet med patienter, elever och omsorgstagare. Kvalitet skapas i verksamheterna, inte genom fler administrativa krav, säger Christian Carlsson, ordförande i socialutskottet för Kristdemokraterna.

Miljöpartiet vill minska detaljstyrning, minuträkning och rapporteringskrav. Centerpartiet vill flytta fokus från byråkrati och detaljstyrning till tillit till professionerna.

Sverigedemokraterna kopplar frågan både till administration och till hur kompetensen används.

– Vi vill minska den administrativa bördan och ge professionen större möjlighet att använda sin kompetens. Det måste också finnas möjlighet till kontinuerlig kompetensutveckling, säger Jessica Stegrud.

Här finns alltså en bred samsyn om problemet. Däremot skiljer sig förslagen om vad som ska komma i administrationens ställe.

Alla vill mäta – men inte på samma sätt

Partierna vill minska administrationen, men ingen vill sluta följa upp kvaliteten. Däremot finns olika syn på vad som ska mätas och hur resultaten ska användas.

Moderaterna vill att reformer redan från början utformas så att effekterna går att utvärdera. Partiet vill också göra kvalitets- och resultatdata mer öppna och jämförbara.

– Reformer ska göras utvärderingsbara redan från start, så att vi kan mäta effekter och justera kursen när det behövs. Öppna, jämförbara data om kvalitet och resultat ska redovisas tydligt för medborgarna, både för att underlätta valfrihet och för att sprida lärande mellan verksamheter med bäst resultat och de som halkar efter, säger Noria Manouchi.

Centerpartiet betonar i stället att data ska användas för lärande och utveckling.

– Genom att göra kvalitetsregister och öppna jämförelser mer tillgängliga, till exempel genom att bygga ut 1177, ger vi människor makten att göra informerade val. Internt ska data användas för lärande, utveckling och forskning, inte för kontroll, säger Christofer Bergenblock.

Vänsterpartiet vill också mäta och följa kvalitet, men drar en tydlig gräns när uppföljningen börjar styra resurserna.

– Det är viktigt att mäta och följa kvalitén i offentlig verksamhet, men uppföljningsindikatorer och mål ska inte vara direkt styrande för resurstilldelningen. Verksamheternas och patienternas, elevernas eller brukarnas behov ska styra resurstilldelningen, säger Ida Gabrielsson.

Liberalerna vill att vården ska följa sådant som medicinska resultat, patientsäkerhet, väntetider, kontinuitet, tillgänglighet och patienternas upplevelser.

– Men mätning får aldrig bli ett självändamål. Vi ska följa sådant som faktiskt betyder något för patienterna, säger Lina Nordquist, Liberalernas sjukvårdspolitiska talesperson.

Miljöpartiet resonerar på liknande sätt, men lyfter även jämlikhet och brukarnas upplevelser.

– Uppföljning och data är avgörande för att upptäcka skillnader, följa resultat och förbättra verksamheter, men mätningen måste stödja kvalitet – inte bli ett självändamål. Miljöpartiet vill prioritera relevanta mått på resultat, jämlikhet, kontinuitet och brukarnas upplevelser framför enkla produktionsmått, säger Nils Seye Larsen.

Registrera en gång – använd flera gånger

Flera partier ser digitalisering som en möjlighet att minska konflikten mellan uppföljning och administration.

Socialdemokraterna vill skapa en nationell struktur där data från vård- och omsorgsdokumentation kan återanvändas för statistik, öppna jämförelser och kvalitetsregister utan dubbelregistrering.

– Det är avgörande att hela tiden arbeta med uppföljning och kvalitetsförbättring i offentlig verksamhet. Ny teknik ger ständigt nya möjligheter att förenkla och förbättra insamling av data och som kan användas i utvecklingsarbetet, säger Fredrik Lundh Sammeli.

Liberalerna vill att data samlas in automatiskt så långt som möjligt och att information registreras en gång. Miljöpartiet har samma utgångspunkt och vill att personalen ska få återkoppling som går att använda i förbättringsarbetet.

Kristdemokraterna lyfter samtidigt möjligheten att använda och dela kvalitetsdata mellan verksamheter.

– Vi behöver också bli bättre på att dela kvalitets- och hälsodata, öppna jämförelser och relevanta resultatmått som gör det möjligt att identifiera förbättringsområden, sprida goda exempel och bedriva forskning som utvecklar välfärden. Digitalisering och bättre informationsdelning kan bidra till mer träffsäkra analyser och bättre resursanvändning, säger Christian Carlsson.

Kompetensen blir en kvalitetsfråga

Bakom diskussionerna om styrmodeller, statsbidrag och data finns samtidigt en mer handfast fråga: vem ska göra jobbet?

Centerpartiet beskriver kompetensförsörjningen som välfärdens största utmaning. Vänsterpartiet vill förbättra löner och arbetsvillkor för att behålla erfaren personal. Sverigedemokraterna betonar arbetsmiljö, återhämtning och kontinuerlig kompetensutveckling.

Liberalerna vill bland annat se tydliga kompetensstegar, bättre löneutveckling och en lagstadgad rätt till fortbildning genom hela arbetslivet.

– Vårdens medarbetare måste få mandat att använda sin utbildning, erfarenhet och yrkeskunskap. Liberalerna vill minska dubbelarbete, onödig rapportering och administration, säger Lina Nordquist.

Även chefernas förutsättningar återkommer. Centerpartiet vill satsa på ledarskapsutbildning för chefer i välfärden, medan Sverigedemokraterna vill skapa bättre förutsättningar för ett närvarande ledarskap.

– Rätt arbetsuppgift ska utföras av rätt profession och chefer måste få bättre förutsättningar att vara närvarande ledare och arbeta långsiktigt med kvalitet och utveckling, säger Jessica Stegrud.