Inga produkter i varukorgen.
Sis vd efter jättesiffrorna: ”Där vi är idag bygger bara på vad vi har gjort historiskt”
Standarder Standarder beräknas ha bidragit med tiotals miljarder kronor årligen till svensk ekonomi. Bara under 2023 uppskattas standarder som tillkommit sedan år 2000 ha höjt näringslivets förädlingsvärde med 67 miljarder kronor. Men för att Sverige ska fortsätta att vara ett ledande land menar Sis vd Annika Andreasen att det är viktigt att svenska företag fortsatt engagera sig i standarder.
Siffran 67 miljarder kommer från en ny rapport som beställts av Sis, det svenska institutet för standarder. Den är framräknad utifrån att standarder som tillkommit mellan 2000 och 2023 beräknas ha gjort näringslivets förädlingsvärde 67 miljarder högre under sista året av jämförelseperioden.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Enligt rapporten motsvarar siffran 1,7 procent av näringslivets förädlingsvärde under det året. Men trots den stora ekonomiska betydelsen behandlas standardisering fortfarande ofta som en kvalitetsfråga, menar Annika Andreasen.
– Man ser det inte som en strategisk fråga där man behöver engagera sig och positionera sig för att bana väg för det man vill göra som företag. Så det handlar inte bara om kvalitet och processer. Det är en mycket större fråga än så.
För Annika Andreasen är standardernas ekonomiska betydelse bland annat kopplad till effektiviseringar, kvalitet och skalfördelar. Hon lyfter också standardernas betydelse för internationell handel.
– Följer man Iso-standarder så undviker man tekniska handelshinder. Så det är ett fundament som öppnar upp för handel och tillväxt globalt.
”Man behöver göra den strategiska analysen”
Med mer engagerade ledningsgrupper så menar Sis-vd:n att företag behöver analysera betydligt mer aktivt var standardisering kan få strategisk betydelse för den egna verksamheten.
– Man behöver ju göra den strategiska analysen av vad den egna verksamheten kan vinna genom att engagera sig och driva standardisering. Något man inte tänker på är att man också får mycket god inblick i vad som händer på marknaden och kunskap om vad konkurrenterna gör.
Fakta
Fakta: Beräkning på 35 branscher
Rapporten Standarders roll för svensk ekonomi och konkurrenskraft är framtagen av nationalekonomen Fredrik Bergström i samarbete med WSP, på uppdrag av Sis.
Analysen bygger på data för 35 branscher 1993–2023. Den jämför 2023 års faktiska utveckling med ett scenario där standardstocken stannat på 2000 års nivå. Skillnaden beräknas till 67 miljarder kronor, motsvarande 1,7 procent av näringslivets förädlingsvärde 2023. HUI Research har även gjort en enkät med 751 organisationer.
De strategiska möjligheterna gäller inte bara industri och tillverkning, även om rapporten visar att standardisering fortfarande är starkare kopplad till produkter än till tjänster.
– Tjänstestandardiseringen har kommit rätt sent, så det är så klart att det finns mer att utveckla på det området, säger hon.
Kinas exempel sticker ut
Att engagera sig i standardisering kan vara värt mycket för ett land – och det har Sverige gjort historiskt och har därför plats bland de viktigaste länderna inom området. Annika Andreasen beskriver standardisering som en tydligt geopolitisk fråga.
– Standarder är högst geopolitiskt och det är ju också en kamp om att få leda utvecklingen av standarder i de nya teknikområdena till exempel.
För att skapa de fördelarna så behöver svenska företag förstå värdet av att själva engagera sig i standardiseringsarbetet, menar hon.
– Det är jätteviktigt att svenska företag förstår det och engagerar sig och tar ledarskapet så att vi faktiskt i Sverige kan fortsätta vara så starka som vi har varit historiskt.
Även offentlig sektor behöver enligt Annika Andreasen engagera sig mer.
– Framför allt myndigheter behöver ha standardisering på sin agenda och engagera sig i näringsfrågorna.
Som exempel på länder som satsar på att engagera sig lyfter hon Kina, där standardisering i växande utsträckning har blivit en uttalad strategisk fråga.
– Där har man ofta en chief standardization officer i många företag och placerar frågan strategiskt i ledningsgruppen.
Hon beskriver det som en medveten del av strategin att ”Made in China” ska bli en kvalitetsstämpel.
