Skolan lade om kvalitetsarbetet: ”Har inte alltid funnits förutsättningar”

Hon har haft rollen i ungefär ett år. Uppdraget är tvådelat. Hon är kvalitetschef för förskolorna och skolchef för grundskolorna.

Under det senaste året har organisationen samtidigt gjort en större omläggning av kvalitetsarbetet. En central del har varit att göra verksamhetens data mer lättillgänglig och enklare att använda.

– En stor del av vårt ledningssystem handlar om att implementera ett datadrivet skolutvecklingsarbete. Datan vi kan luta oss mot i kvalitetsarbetet finns numera väldigt lättillgänglig och lättvisualiserad.

Det har gjort det möjligt att lägga mindre kraft på själva rapporteringen och mer på analys, dialog och förändring.

– Vi vill prata om våra resultat, fördjupa förståelsen, hitta avvikelser och identifiera framgångsfaktorer.

Följer upp var sjätte vecka: ”Vad behöver vi skruva på?”

På Lärande grundskolas sex grundskolor är läsåret uppdelat i sexveckorsperioder. Strukturen används också i kvalitetsarbetet.

Var sjätte vecka får lärare tid för att analysera den gångna perioden och planera nästa. Lärarna gör prognoser över elevernas utveckling och eleverna svarar på nulägesmätningar om hur de upplevt perioden.

– Vad behöver vi göra? Vad ska vi skruva på? Behöver vi prioritera om eller resursfördela på något annat sätt?

Hon menar att en viktig del är att kvalitetsarbetet inte ska bli ytterligare en uppgift som läggs ovanpå lärarnas ordinarie arbete.

– Traditionellt sett har lärare lämnats ganska ensamma med att analysera och utvärdera sitt eget arbete. Det finns en hög förväntan, men det har inte alltid funnits förutsättningar.

Att analysera den egna undervisningen är dessutom svårt, konstaterar hon.

– Hur meta-analyserar man sig själv i sin egen undervisning? Det är ju skitsvårt.

Därför vill huvudmannen skapa både tydliga förväntningar och avsatt tid för analys och utveckling.

– Kan vi systematisera det, sätta en tydlig förväntansbild och ge förutsättningarna, då har vi kommit en bra bit på väg.

De vill bort från stuprören

Från och med det här läsåret inför organisationen också tre så kallade lärandedialoger per år, där verksamheten ska fördjupa sig i data från flera olika perspektiv.

Samtidigt vill hon knyta ihop frågor som ofta hanteras var för sig.

– Vi pratar om systematiskt arbetsmiljöarbete som en sak, systematiskt kvalitetsarbete som en annan och systematiskt säkerhetsarbete som en tredje. I stället behöver vi tänka att allt det här hänger ihop.

Hur medarbetarna har det på jobbet påverkar också verksamhetens resultat, menar hon. Därför vill hon undvika att bygga kvalitetsarbetet utifrån separata system och processer.

– Vi vill inte ha system som talar om för oss hur vi ska jobba med kvalitetsarbete. Vi vill jobba med kvalitetsarbete och sedan ska vi ha system som supportar det.

Ytterst är det dock inte kvalitetsfunktionen som skapar kvaliteten.

– Kvaliteten sker i mötet mellan en elev och en lärare, mellan en fritidspedagog och en elev. I köket när man ska äta eller när man möter elevhälsan. Det är där kvaliteten uppstår.