Martin Ljungdahl Eriksson är doktorand i informatik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande vid Högskolan Väst. I avhandlingen “Space in the Space – Designing Sound Environments for the Shared Indoor Workspace” har han forskat på olika tänkbara designlösningar för kontor. Syftet är att skapa bättre ljudmiljöer.
Personliga ljudbubblor kan höja kvaliteten på arbetsmiljön
Arbetsmiljö
Så kallade cellkontor – där man kan stänga dörren om sig – har de senaste decennierna nästan helt ersatts av öppna kontorslandskap. I en ny avhandling från Högskolan Väst undersöker forskare om den allt sämre ljudmiljön går att vända till något konstruktivt.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
– Poängen med de öppna miljöerna är att de ska leda till någon form av kunskapsspridning och att man ska kunna kommunicera bättre med varandra. Men flera studier visar att öppna kontorsmiljöer faktiskt kan resultera i mindre kommunikation. Det pågår för mycket, och ljudmiljöerna är väldigt dåliga. Sättet man traditionellt försökt lösa det på är att dämpa ljudet. Men det har gjort att vi har skapat miljöer som är för tysta, vi hör våra kollegers prat och det stör oss kognitivt, säger han i ett pressmeddelande.
I sin avhandling har Martin Ljungdahl Eriksson tagit fram en kontorsstolsprototyp där nackstödet är försett med högtalare. I högtalarna spelas bakgrundsljud som skapar en slags ljudbubbla eller en transparent hinna av ljud – även kallat white noise.
Sedan har han studerat hur användare upplever och själva väljer att forma sina ljudmiljöer. Han har också gjort laboratorieundersökningar, enkäter, fälttester i fyra olika kontorsmiljöer och intervjuat experter inom inomhusmiljödesign.
Martin Ljungdahl Eriksson provade bland annat att designa naturljud så som vindar eller porlande bäckar. Han provade även restaurangsorl och att hämta inspiration från arbetsplatsernas ljud. Det han fann var att de flesta svarande ville ha mänskliga ljud, men mer behagliga och klangfulla än jobbsamtal.
– Det viktigaste resultatet jag hittade i forskningsprojektet var att det behövs andra sätt att se på ljud, mer än att bara dämpa dem, och att när människor får möjlighet att välja så visar det sig att de är aktiva användare av ljudmiljön. Det innebär att vi vill kunna göra ljudmiljön behaglig och meningsfull, inte helt tyst.