Destruktiva chefer skadar arbetsmiljön

Ledarskap En chef med destruktiva ledaregenskaper kan ställa till stor skada på en arbetsplats. Men vad beror den sortens beteenden på? Och hur kan man förhindra att problemen uppstår? Det är frågor som forskaren Susanne Tafvelin och hennes forskargrupp vid Umeå universitet ska undersöka.

Destruktiva chefer skadar arbetsmiljön

Flera studier har på senare tid visat att destruktiva ledare är betydligt vanligare än man tidigare trott. Av en norsk studie som presenterades för något år sedan framgår att åtta av tio anställda blivit utsatta för destruktivt ledarskap enbart under det senaste halvåret.

– Även om det inte gjorts någon prevalensstudie om förekomsten på svenska arbetsplatser kan vi ändå konstatera att destruktivt ledarskap inte är något marginellt problem. Dessutom har det visat sig att negativa ledarbeteenden ger mer skada än vad positiva ger nytta. En frånvarande eller argsint chef kan leda till att medarbetare blir sjukskrivna eller väljer att sluta, säger Susanne Tafvelin, docent i psykologi vid Umeå universitet.

Tillsammans med några forskarkollegor ska hon under tre års tid undersöka förekomsten av destruktivt ledarskap på svenska arbetsplatser, men även vilka orsaker som ligger bakom samt vad som kan göras för att problemen inte ska uppstå. Forskningsprojektet finansieras av Afa Försäkring som anslagit drygt 3,1 miljoner kronor.

Tidigare studier har visat att det finns ett svagt samband mellan personlighet och destruktiva ledaregenskaper. Forskarnas hypotes är alltså att det finns andra faktorer än chefernas personlighet och förhållningssätt som ligger bakom.

– Det kan vara så att en destruktiv ledare har svårt att reglera känslor som har med stress att göra. Och då är frågan vilka faktorer i arbetsmiljön som bidrar till att chefer blir stressade. Därför finns det skäl att titta på ledarskapet i ett större perspektiv än bara chefen som individ, förklarar Susanne Tafvelin.

Enligt Susanne Tafvelin kan det handla om sådana saker som hög arbetsbelastning, orättvisor, begränsat stöd uppifrån och medarbetare som inte presterar eller saknar motivation som utlöser stressreaktionen.

– Om man då är en person som har svårt att hantera stress är det lätt att ett destruktivt beteende kryper fram. Chefen får svårt att hantera omständigheterna, säger hon.

Inom forskningen skiljer man på aktivt destruktiva chefer som får känslomässiga utbrott, och passivt destruktiva som håller sig undan och undviker att ta beslut. Det har visat sig att de passiva är betydligt vanligare och dessutom ställer till större skada än de aktiva.

Läs även: Fem kännetecken på en destruktiv ledare.

– Som psykolog och praktiker hoppas jag att den kunskap vi får fram ska ligga till grund för åtgärder som ska kunna användas för att förebygga att de här typerna av ledarbeteende uppstår, säger Susanne Tafvelin.

Studien blir den första i sitt slag i Sverige och kommer att inledas i början av 2019. Susanne Tafvelin och hennes kollegor kommer bland annat att skicka ut enkäter till chefer och medarbetare inom olika sektorer i privat näringsliv, stat, kommun och landsting för att få en så bred bild av problemet som möjligt.

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Jag godkänner att Kvalitetsmagasinet sparar mina uppgifter
Läs mer om vår integritetspolicy här
Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.