Inga produkter i varukorgen.
Dialog avgörande vid flytt till aktivitetsbaserat kontor
Arbetsmiljö
Hur få medarbetarna att känna delaktighet och förståelse vid övergången till ett aktivitetsbaserat kontor? Ju mer dialog som genomförs före flytten, desto smidigare blir omställningen, visar erfarenheter från Trafikverket.
Dialog underlättar övergången till ett aktivitetsbaserat kontor.
Foto: Stock Adobe.
Forskare vid Högskolan i Gävle har under en längre tid följt 700 anställda vid Trafikverket i samband med övergången till aktivitetsbaserade kontor, alltså kontor utan fasta arbetsplatser för medarbetarna.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Målet för myndigheten var att genom föreläsningar, workshops och andra informationsinsatser redan innan flytten få medarbetarna att känna delaktighet och förståelse för vad den stora omställningen innebär och bli medvetna om vilka spelregler som gäller.
Skapade förståelse och delaktighet
Slutsatsen är nu att kunskapen och känslan av delaktighet var betydligt högre hos dem som hade deltagit i minst en aktivitet jämfört med dem som inte varit med. Och ju fler aktiviteter som man deltagit i, desto mer ökade förståelsen, vilket också visade sig redan innan man flyttade in i de nya kontoren.
– Att få stöd i en sådan process gör att allt går mycket smidigare och att det fungerar mycket bättre sedan så att det inte bara blir någonting som bara händer och som man måste anpassa sig till, säger Eva Bergsten, forskare inom arbetshälsa vid Högskolan i Gävle, i en kommentar.
Några av de åtgärder som fick tydlig betydelse i övergången till aktivitetsbaserat kontor var enligt studien ledningsinformation samt inspirationsföreläsningar och föreläsningar om modern ergonomi. Upprepade workshops arrangerades också under hela processen då medarbetarna bland annat erbjöds studiebesök och visning av de nya lokalerna.
Saknas forskning kring hälsoeffekterna
Tiotals miljoner människor runt om Europa arbetar i dag på kontor som kan beröras av ombyggnation till aktivitetsbaserade kontor. Samtidigt finns många frågetecken kring hur de nya kontoren påverkar hälsan. Någon mer omfattande forskning finns heller inte att luta sig mot, konstaterar David Hallman, docent i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle.
– Vi inom forskarsamhället måste försöka förstå vilka konsekvenser detta kan få för hälsan, säger han.
Akut behov av riktlinjer
När distansarbete håller på att bli det nya normala och kontoren designas om finns ett akut behov av evidensbaserade riktlinjer och verktyg för hur man kan förebygga arbetsrelaterad ohälsa och främja välbefinnande på jobbet.
– Det är slående hur lite vi vet om hälsokonsekvenserna av nya kontorsdesigner. Kunskapsluckor som också gör att företagens arbetsmiljöpolicy och regelverk kanske inte är uppdaterade när det gäller hur man arbetar i modernt kontorsarbete, säger David Hallman.
