– Då var det ett virrvarr av styrsystem och jag begrep ingenting, berättar Staffan Isling. Så vi bestämde oss för att börja om på nytt.
Ut med det gamla
Den gamla modellen skrotades, istället skissade de fram en enkel modell som visar den övergripande strukturen för mål- och resultatstyrning. Lena Båstad konstaterar att modellen har haft en avgörande effekt på de goda resultat som kommunen numera kan stoltsera med.
– Det räcker inte med att vi gör bra saker, det behövs en systematik också för att man ska förstå hur det man gör hänger ihop med helheten. Men styrmodellen måste vara begriplig. Om man inte förstår den blir den inte verkningsfull och då kan den inte heller leda till utveckling.
I modellen finns ett antal strategiskt prioriterade områden som den politiska ledningen beslutar. De kan därför se olika ut mellan mandatperioderna, men de ger en tydlig vägledning för alla medarbetare om hur de ska prioritera. Politikerna ger uppdraget, men det är upp till varje enskild verksamhet att komma på hur de ska lösa uppdraget.
Bryter ned stuprören
Lena Båstad berättar att den nya modellen också lett till mer samarbete över gränserna, mellan förvaltningar, verksamhetsområden, kommunala bolag och även det privata näringslivet.
Till exempel har ett sådant partnerskap lyckats lyfta resultaten i en skola i kommunan, som höjt sig från en måluppfyllelse på 25 procent till 75 procent.
– Skolan har ju en viktig roll i hela tillväxtarbetet i kommunen, så det ligger i allas intresse att eleverna lyckas. När vi samarbetar ger det en enorm effekt, på alla plan.
Våga göra det nya
Ett annat framgångsrikt exempel är hur de lyckats få med social hänsyn i upphandlingar.
publicerad 20 november 2013