Det är här man kommer fram till effekten på 53 miljarder fram till 2020. I denna uppskalning – i rapporten kallad Scenario 2 – utgår författarna från att samma effekter kan nås för denna stora grupp av brukare som för de 10 procent vi räknat på i Västerås. Detta känns för oss helt orealistiskt och saknar grund i hemtjänstens vardag. Vi kan kanske säga att de 10 procent vi avser är lite som ”russinen i kakan”, de brukare där störst ekonomisk effekt uppnås. Man kan ge 90 procent av brukarna e-hemtjänst men då får man nog räkna med att det blir en nettokostnad, inte besparing.
”Glädjekalkyl om e-hemtjänst”
IT 53 miljarder – så mycket skulle svenska kommuner kunna spara fram till 2020 genom att införa e-hemtjänst säger en färsk rapport av Swedish ICT Acreo. Det låter ju lockande men den som tittar närmare på siffrorna upptäcker snart att något inte stämmer. All hemtjänst kan inte utföras på distans, menar Eva Sahlén och Mats Rundkvist på Västerås kommun.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Vi delar annars Acreos slutsatser att det finns samhällsekonomiska vinster att hämta i en digitalisering av vissa äldreomsorgsinsatser och vi ser också ett starkt behov av fortsatt utbyggnad av en digital infrastruktur men vi tror att debatten gynnas av trovärdiga och realistiska kalkyler.
Eva Sahlén, direktör, sociala nämndernas förvaltning, Västerås stad.
Mats Rundkvist, projektledare, välfärdsteknologi, Västerås stad.


