Inga produkter i varukorgen.
Lär av historien och förebygg framtida kriser
Krönika Det sägs ibland att historien upprepar sig. Det kan vara en överdrift, men det finns ofta mycket att lära av det som har hänt tidigare. Om inte så kommer vi låta Kina dra iväg i kvalitets- och förbättringsarbetet.
Lars Sörqvist, vd för Sandholm Associates.
I denna krönika vill jag fokusera på hur en god förståelse för kvalitetsutvecklingens historia kan hjälpa oss att bättre tolka, förstå och hantera dagens utveckling.
Något som jag ser särskilt allvarligt på är västvärldens totala missbedömning av den kvalitetsmässiga utvecklingen i Kina. En utveckling som i värsta fall kan leda till att Europa och USA förlorar stora delar av det välstånd som vi har kämpat för att bygga upp under århundraden.
Ett välstånd som absolut inte är självklar, utan som i stor utsträckning bygger på våra företags konkurrenskraft och offentliga organisationers förmåga att omvandla skattemedel till högt medborgarvärde. Ser man tillbaka på världshistorien finns det gott om exempel på högstående civilisationer – som Maya, Egypten, Grekland och Rom – vilka inte lyckades bestå över tid, något gav möjlighet för andra att ta över.
Att ha lite ödmjukhet inför detta är därför inte fel.
Kina påminner om Japan
För att bättre förstå kan historien hjälpa. Den kvalitetsutveckling som pågått i Kina i sedan 1980-talet på många sätt om den utveckling som startade i Japan på 1950-talet. I båda länderna var förmågan att leverera kvalitet till en början låg. Produkter från dessa länder sågs under olika perioder som billiga, lågkvalitativa och ibland illegalt kopierade.
Båda ländernas ledningar insåg att kvalitet var avgörande för välstånd och initierade omfattande nationella satsningar på området. Stora utbildningsinsatser sattes igång, och kvalitet fick högsta prioritet inom både företagsledningar och offentlig sektor. Fokus lades på systematiskt förbättringsarbete.
Resultaten lät inte vänta på sig. Under 1970-talet började kvaliteten på japanska varor att lyfta. På 1980-talet talade vi i väst om det japanska kvalitetsundret, efter att varvs-, elektronik- och bilindustrier förlorat stora marknadsandelar till japanska konkurrenter tack vare deras överlägsna kvalitet och konkurrenskraftiga priser. Forskare visade dessutom att detta inte var, som många först trodde, ett resultat av japansk protektionism och otillbörligt statligt stöd, utan av professionellt kvalitetsarbete.
Idag ser vi samma sak hända i Kina. För 30 år sedan uppfattades kinesiska produkter som billiga men lågkvalitativa. Med tiden lärde man sig tillverka högkvalitativa produkter som underleverantörer till västerländska varumärken. På senare år har kinesiska varumärken alltmer kommit ikapp, och inom områden som batterier, solceller, artificiell intelligens och elektriska fordon har de till och med gått förbi Europa och USA.
Började med kvalitetsträning
Jag har haft en unik möjlighet att följa denna utveckling på nära håll. Företaget Sandholm Associates, som jag leder, var den första västerländska aktören som tilläts bedriva kvalitetsträning i Kina redan 1981. Jag har tidigare varit professor i kvalitet vid Shanghai University och samverkar idag med många kvalitetsprofessionella i Kina. Som president för den globala kvalitetsrörelsen har jag dessutom fått möjlighet att jämföra kvalitetsutvecklingen i många olika länder.
Genom dessa erfarenheter står det klart för mig att ambitionen och utvecklingen inom kinesiskt kvalitetsarbete sedan flera år är på en helt annan nivå än i resten av världen. En tydlig skillnad är att kvalitet idag totalt genomsyrar ledningsarbetet i allt fler kinesiska verksamheter.
Konsekvenserna av västvärldens eftersläpande kvalitets- och förbättringsarbete, i kombination med Kinas accelererande kvalitetsframsteg, kan bli mycket allvarliga. Politiker som tror att detta kan stoppas med handelshinder, förbud och regleringar misstar sig fullständigt. Grundproblemet ligger i våra egna tillkortakommanden och kan bara lösas genom att vi i väst satsar betydligt mer på kvalitets- och förbättringsarbete.
