Linda Gustafsson älskade sitt jobb som enhetschef inom Lycksele kommuns äldreomsorg. Hon trivdes med kollegerna och att uppdraget – åtminstone så som det var definierat från början – gav en känsla av meningsfullhet. Hon visste att hon var på rätt plats. Ändå valde hon för fyra år sedan att säga upp sig.
Lycksele kommun ritade om kartan för cheferna – nu blomstrar verksamheterna
Social hållbarhet
Går det att säkerställa en verksamhets kvalitet samtidigt som ansvariga chefer håller på att krascha fullkomligt? Svaret är såklart enkelt, och därför föddes Lycksele-modellen. Nu har kommunens olika chefer större möjlighet att planera sin arbetsdag - vilket i sin tur bland annat har lett till minskade sjukantal och kraftigt höjd medarbetarnöjdhet.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
– Det hade gått för långt. Arbetssituationen var ohållbar och jag mådde helt enkelt för dåligt. Innan jag slutade hade jag ett möte med HR där jag presenterade en lista över alla förbättringsområden – allt som krävdes för att den här rollen skulle fungera. Nu är nästan alla de punkterna införlivade, säger hon.
Och nu är Linda Gustafsson tillbaka på sin gamla arbetsplats. Vad var det då som fick henne att återvända? Jo, att hela kommunen som arbetsgivare gjorde ett krafttag för att förbättra sina chefers arbetssituation, vilket innebar en förbättrad arbetssituation för alla skulle det visa sig.
För fyra år sedan beslutade sig Lyckseles kommunstyrelse för att börja använda verktyget Chefoskopet, som har tagits fram av fackförbund och arbetsgivare. Satsningen inleddes med en omfattande genomlysning av chefernas arbetssituation i hela kommunen. Man mätte antal medarbetare per chef, geografiska ansvarsområden och granskade vad cheferna la sin arbetstid på. Därefter krymptes antalet medarbetare per chef, och det med besked.
– Den grupp som jag nu är chef för minskades från 55 medarbetare fördelade över tre områden, till 25 medarbetare på ett område.
Linda Gustafsson hoppas att det nya sunda förhållningssättet ska sprida sig till fler kommuner och företag där chefer slutar och sjukantalen ständigt slår i taket. Egentligen ska det inte behöva gå så pass långt, understryker hon. Att ha lagom många medarbetare med sig och möjlighet till reflektion och uppföljning ska vara norm – inte minst eftersom det är lagstadgat i arbetsmiljölagen.
– Tyvärr utgår man ju främst från resultat när man tittar på hur bra det går från ett företag. Därför är det väldigt glädjande att kunna visa på att sättet vi arbetar på nu inte bara har ökat välbefinnandet på arbetsplatsen, det har också gett konkreta resultathöjningar på min enhet, säger hon.
Det faktum att Linda Gustafsson har kunnat vara mer närvarande på arbetsplatsen har lett till att hon har haft möjlighet att vara mer operativ i sitt arbete. Hon har haft möjlighet att ta fram individuella planer för prestation, välmående och rehabilitering. Hon har också haft möjlighet att upptäcka begynnande konflikter och hantera dem i tid – och fått fokusera på verksamhetsutveckling snarare än att släcka bränder.
Det har i sin tur lett till att sjukantalen har sänkts från elva procent till sex procent bara mellan 2023 och 2024. Därutöver har medarbetarnas nöjdhet med ledarskapet gått upp med 14 procent mellan 2021 och 2023. Linda Gustafsson hoppas att den nya medarbetarundersökningen som snart ska genomföras kommer att visa ännu högre siffror.
– Rent ekonomiskt har vi den senaste tiden förbättrat balansen mellan utgifter och inkomster med tolv procent. Vi har också höjt tiden som personalen är hos brukarna med tio procent. Eftersom vi bara får betalt för den tid som vi är hos brukarna, bidrar detta till större affärsnytta – utöver en bättre omsorg. Det här är ett direkt resultat av att jag som chef tillåts arbeta mer långsiktigt, säger hon.
Framförallt har stämningen och arbetsglädjen förändrats radikalt från när Linda Gustafsson sade upp sig från sin tjänst.
– Det är som natt och dag. Jag hoppas verkligen att det här upplägget kan fortgå så att vi kan fortsätta attrahera personal. Vi befinner oss på glesbygden med en bristande föryngring av invånargruppen. Vi har ett stort pussel framför oss.
Vad ser du för utmaningar i att behålla ert framgångsrecept?
– Hela världen befinner sig i ett väldigt kritiskt läge. Det här syns också i vår kommun. Socialnämnden räknar med ett stort underskott kommande år, och det leder till nya sparkrav från ledande politiker. Nu ska det till exempel göras en genomlysning av socialnämndens organisation och ekonomi. Jag hoppas att det inte leder till att vi slutar arbeta långsiktigt – för det är bara så man säkrar framgång.