Inga produkter i varukorgen.
Så lyfter innovation klimatarbetet inom kommunerna
Hållbarhet
Klimatkontrakt 2030 innebär ett helt nytt sätt att styra miljöarbetet, både på lokal och nationell nivå. Kopplingen mellan klimatsatsningar och budget förstärks – vilket ändrar om spelplanen helt. Speciellt viktig är den för att främja innovationskraften på miljöområdet.
– Kommuner fungerar som living labs för startups och klimatinnovation, säger Björn Hugosson, klimatchef på Stockholm stad.
Foto: Adobe Stock
Klimatkontrakt 2030 är ett nytt sätt att styra miljöarbetet i städer. För innovationsmyndigheten Vinnova som finansierar projektet innebär det en bättre översyn över vad finansieringen går till, vilket bidrar till effektivare användning av pengarna.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– Vi har gjort en portföljanalys där vi delar data mellan inblandade finansiärer i projektet och ser hur mycket vi finansierat samma stad och i vilka projekt. Det gör det enklare att samordna, säger Nannan Lundin, chefsanalytiker på Vinnova.
Det gör det också enklare att följa upp och utvärdera effekterna – vilket stärker kvaliteten i miljöarbetet.
– Det handlar inte om att mobilisera mer pengar till nya projekt utan se till att de pengar vi faktiskt investerar är klimateffektiva.
Framför allt innebär Klimatkontrakt 2030 en form av governance-innovation, enligt Nannan Lundin. Det handlar om att skapa nya former för samverkan, ansvarsfördelning och styrning – både horisontellt och vertikalt.
Styrningsmodellen som Klimatkontrakt 2030 använder involverar alla delar av miljöarbetet, från lokal nivå till högsta politiskt.
– Det finns inte färdiga ramar för hur kommuner ska investera i klimatsatsningar. Själva förvaltningsstrukturen är inte organiserade på det sättet. Det nya klimatkontraktet underlättar kommunernas planering och organisering, säger Nannan Lundin.
Klimatkontrakt 2030 främjar också innovation på miljöområdet i praktiken genom innovationsteam på tjänstemannanivå. Fokus på innovation på lokal nivå lyfter Björn Hugosson, klimatchef på Stockholm stad fram som en viktig del av projektet.
– Kommuner fungerar lite som living labs där startups kan testa nya tekniker, säger Björn Hugosson.
Det är dock fortfarande mycket annat som behöver göras för att utveckla kommunernas miljöarbete för att nå EU-målen.
– Problemet är snarare uppskalningen, hur man finansierar och implementerar den nya tekniken på ett effektivt sätt, säger Björn Hugosson.
– Kvalitet kommer inte per se. Ambition löser inte allting, hur man praktiskt och konkret bidrar, det är fortfarande en öppen fråga, säger Nannan Lundin.
