Så styr Stockholm klimatförändringen – med kvalitet i fokus

Den frågan har Olga Kordas, forskare på KTH och projektledare för Klimatkontrakt 2030, försökt svara på. Genom att rikta fokus mot städers klimatarbete där förändringar i klimatarbetet har störst och snabbast effekt, ska 48 städer och sex myndigheter snabba på klimatomställningen och uppnå EU:s klimatmål.

För att underlätta genomförandet och bibehålla kvalitet i hållbarhetsarbetet har ett kontrakt upprättats – Klimatkontrakt 2030. Det är en överenskommelse mellan parterna involverade i projektet, där insatser för att stärka klimatet utvärderas och följs upp en gång per år.

– Vi startade klimatkontrakt 2030 år 2020, under pandemin. För att genomföra en klimatomställning behövs en kraftsamling på lokal nivå och tanken är att Klimatkontrakt 2030 ska bidra till flernivåstyrning, säger Olga Kordas.

Sverige som föregångsland

Idén med ett klimatkontrakt kommer från EU:s mission om klimatneutrala och smarta städer. Målet är att 100 städer i Europa ska vara klimatneutrala till år 2030. Genom att vara först ut med att upprätta ett klimatkontrakt vill Sverige vara ett föregångsland och bana väg för ett bättre systematiskt miljöarbete för övriga europeiska länder.

Kommuner spelar en viktig roll i det övergripande klimatarbetet, menar Olga Kordas, men hur klimatarbetet ska se ut i praktiken är inte reglerat i lag. Där kan Klimatkontrakt 2030 hjälpa till att skapa en struktur för hur det övergripande klimatarbetet ska se ut och fortsätta prioritera kvalitet i det lokala miljöarbetet.

– Kommuner är viktiga katalysatorer, som möjliggör för många andra delar av samhället att engagera sig, säger Olga Kordas.

Kommuner har cirka 20 procents rådighet över ett lands klimatpåverkan, enligt beräkningar. Det som görs på lokal nivå spelar alltså en central roll i huruvida ett land uppnår klimatmålen eller inte.

Stockholm stad är en av kommunerna som signerat kontraktet och frivilligt åtagit sig att vara pionjärer för EU:s miljöarbete. Enligt Björn Hugosson, klimatchef på Stockholm stad, fungerar Klimatkontrakt 2030 som ett sätt att skapa ett strukturerat arbetssätt när det kommer till klimatfrågor och underlätta dialogen med andra parter involverade i klimatomställningen.

– Att ha en gemensam omställningsmodell som är vetenskapligt baserad gör det enklare att prata, man får ett gemensamt språk vilket inte minst gäller den ekonomiska delen av klimatarbetet, säger Björn Hugosson.

– Vi har mål som är politiskt satta och integrerade i vårt ledningssystem. Den formella styrningen ändras inte utan fungerar mer som en input och höjning av förmågan så vi kan lära oss nya arbetssätt för att stötta klimatarbetet.

Klimatmål integrerat i budgeten

Stockholm stad är en av få kommuner som valt att ta fram en egen investeringsplan för klimatsatsningar och implementera den i kommunens egen budget.

– EU har drivit på väldigt hårt för att ta fram en klimatinvesteringsplan, vilket varit en viktig kvalitetshöjning för oss. Att de som jobbar med klimat och de som jobbar med finansiella styrningar pratar med varandra och förstår vad för investeringar som krävs för att nå klimatmålen 2030, säger Björn Hugosson.

Har det inte funnit ett samarbete mellan de som styr det ekonomiska och de som driver klimatfrågorna inom kommunen tidigare?

– Det har aldrig varit så här tydligt och så nära som det är nu. Det blir hela tiden en ökad förståelse för var finns de större kostnaderna och vad finns möjligheten också att spara pengar i, säger Björn Hugosson.

För att mäta hur väl kommuners miljöarbete fungerar i praktiken följs olika nyckeltal upp. Det är främst städernas totala utsläpp av koldioxid per år och per capita som regleras inom ramen för klimatkontraktet, enligt Björn Hugosson.

Stockholm stad har velat driva miljöarbetet framåt i ännu snabbare takt, genom att också börja mäta den effekt som konsumtion och inköp har på klimatet.

– Vi har velat pusha på för att vara i framkant. I kontraktet är de väldigt fokuserade på de direkta utsläppen, men de har blivit så pass små i städerna. Just nu är vi i en fas där vi samlar in data för att bättre förstå hur man räknar på konsumtionsutsläppen och koppla ihop det med budgeten, säger Björn Hugosson.

Vad för åtgärder som kommunerna involverade i Klimatkontrakt 2030 väljer att satsa på för att uppnå klimatmålen skiljer sig från kommun till kommun, enligt Björn Hugosson.

– Det är sagt att man måste minska utsläppen med minst 80 procent och där skiljer sig städernas strategier ganska mycket. Vi har ju genom vårt fjärrvärmebolag Stockholm Exergi på gång en allmän avskiljning av koldioxidlagring. Så det blir ju Stockholms sätt att neutralisera de återstående utsläppen som finns 2030, säger Stockholm stads klimatchef.

– Andra kommuner kan satsa stort på naturbaserade lösningar som till exempel trädplantering. Där finns det en flexibilitet beroende på vad som passar.

Finns det indikationer på att Stockholm kommer nå målen i klimatkontraktet?

– Det tror vi att vi kommer att göra. Samtidigt har vi en väldigt osäker omvärld där det finns andra faktorer som till exempel lagstiftning och nationell politik som påverkar ganska mycket.

Hur arbetar ni för att identifiera faktorer som kan leda till att klimatmålen inte uppnås?

– Vi försöker förstå var riskerna finns och sedan kompensera för det på andra området. Kan man göra något inom värmesystemet eller hitta andra vägar framåt för att kompensera för exempelvis vägtransportsektorns utsläpp, säger Björn Hugosson.

Nya mål kräver nya kunskaper

En av de största utmaningarna med att hålla ihop ett systematiskt klimatarbete i en storstad som Stockholm är att nya målbilder hela tiden antas, enligt Björn Hugosson.

– Det uppstår ett nytt behov av kunskaper och nya sätt att mäta. Det tar tid att få fart på arbetet och vi jobbar väldigt intensivt. En del av kvalitetsarbetet i sig är att samarbeta med universitet som ger idéer om hur man kan jobba och vad den senaste forskningen säger.

Klimatarbete i städer är extra intressant utifrån ett innovationsperspektiv, menar Björn Hugosson, men fungerande system för uppskalning och spridning av ny teknik saknas.

– I Klimatkontrakt 2030 ingår stödprogram för innovation. Städer har en möjlighet att vara ”Living labs”, en arena för startupföretag att testa nya tekniker, vilket är väldigt bra för miljöarbetet. Utmaningen är främst uppskalningen, att finansiera implementeringen av den nya tekniken.

Vilka delar av Klimatkontrakt 2030 behöver förbättras för att bli ett ännu bättre styrverktyg, enligt Stockholms erfarenheter?

– Jag tror att själva teorierna bakom klimatomställningen är relativt klara. Vi vet ju vad som behöver göras. Det är främst att röja hinder i form av lagstiftning och brist på incitament. Sen att hitta finansieringsmöjligheter såklart. Det är ganska stora investeringar som krävs i infrastruktur och elektrifiering, säger Björn Hugosson och fortsätter:

– Det är ju politiskt prioriterat men det är ju väldigt konkurrens om frågorna. Det är ju så mycket säkerhet och beredskapsfrågor som också pockar på uppmärksamhet.