Skolutvecklare: Undervisning måste studeras för att kunna förbättras

Underlaget baseras på vad 120 forskare i Sverige och 14 andra länder har kommit fram till är framgångsrika detaljer i undervisningen som leder till studiero, motivation och lärande. Det har skapats genom en process som omfattar drygt 2 500 systematiska lektionsobservationer.

Så varför är det viktigt att observera undervisningen, snarare än att endast diskutera den?

– Vi har en skolkultur i Sverige där man historiskt inte har tittat på undervisningen för att se vad de leder till. Det har flera rapporter visat under det senaste decenniet. Man har hellre pratat om vad en bra lärare är, än vad en skicklig lärare gör som leder till lärande, säger Mats Rosenkvist, en av personerna bakom ”Undervisningsskicklighet i praktiken”, säger han och tillägger:

– Det finns mängder med forskning som visat varför lektionsobservationer är viktigt. Det visar också vår studies resultat.

Lite snack – mycket verkstad

Tillsammans med professorerna Marcus Samuelsson och Joakim Samuelsson från Linköping Universitet har metoden testats i 30 grundskolor från Skåne till Östergötland.

En serie med 504 lektionsobservationer har analyserats utifrån tio olika dimensioner som mäter evidensbaserad undervisningskvalitet. De 504 tillfällena gav en ögonblicksbild av hur undervisningen genomfördes just den lektionen.

Det forskarna fann var att undervisningen under lektionerna i låg utsträckning vilade på en vetenskaplig grund.

– Det är såklart anmärkningsvärt med tanke på att det är ett krav från Skolverket sedan 15 år tillbaka. Men det positiva var att det endast krävdes små resurser för att alla lärarnas undervisning skulle bli signifikant bättre, säger Mats Rosenkvist.

Varje lektionsobservation följdes av ett coachande samtal med den aktuella läraren. Slutligen hölls en workshop där alla lärarna och skolledningen tillsammans kollektivt analyserade data från underlaget och alla observationerna på skolan ihop med experterna.

Kollektiva, inte enbart kollegiala, reflektioner om ”vår undervisning” som leder till gemensamma förbättrade handlingsmönster som sätter sig i väggarna.

På 14 av de 30 skolorna genomfördes metoden igen. Alla lärarna observerades där en andra gång. Då visade det sig att alla lärarnas undervisning hade blivit signifikant bättre.

Även de redan skickliga lärarna hade utvecklats. Tanken är nu att observationerna ska ske på en regelbunden basis. På så vis kan undervisningskvaliteten mätas systematiskt och förbättras över tid.

Nya satsning har fel fokus

Mats Rosenkvist är bekymrad över att man historiskt har fokuserat på att prata och läsa om undervisning istället för att systematiskt observera undervisning och vad den leder till

– Förändringen går långsamt. Det ser vi inte minst i det nya nationella professionsprogram som Skolverket har tagit fram för lärare, som börjar gälla från 2025. Innehållet i programmet handlar inte om undervisningsskicklighet i sig, utan om att lärare ska studera vidare och få fler högskolepoäng för att bli meriterade. Jag instämmer med skolvetaren Per Kornhall som anser att det programmet bör stoppas i papperskorgen direkt, säger han.

Det finns en längtan från lärares håll att få perspektiv på sin egen undervisning, förklarar Mats Rosenkvist.

– Lärare är för många ett ensamt yrke. Många tror att tiden inte finns för att utveckla undervisningen. Men systematiskt fokus kan rör sig om enbart en och en halv timme per lärare per termin, för observation och coachande samtal med reflektion. Lägg till tre timmars kollektiva reflektioner kring data från observationerna. Det är alla elever värda, säger han.