Struktur och kreativitet går hand i hand

Marie Amann är konsult inom innovation och förändringsledning och har sett hur flera faktorer på senare tid drivit på kraven på innovation.

– En faktor är globaliseringen och då framförallt kopplad till de globala målen och klimatutmaningarna som samhället står inför, säger hon.

Hubbar för samverkan

I kölvattnet av globaliseringstrenden märks även ett ökat intresse för samverkan inom innovation – mellan både länder och organisationer.

Ett konkret exempel är de innovationshubbar som uppstår lite varstans. I Stockholm finns sedan en tid tillbaka Samverket som är Sveriges första innovations- och coworkinghubb för offentlig verksamhet. Det är en arena där offentligt anställda kan träffas och utbyta erfarenheter för att på så sätt hitta nya smarta lösningar över organisationsgränserna.

– För att kunna lösa de stora samhällsutmaningarna krävs samverkan, understryker Marie Amann.

Komplext inom offentlig sektor

Men även digitaliseringen har givetvis gett bränsle åt innovationsaktiviteterna. Nya digitala tjänster har öppnat dörren för nya affärsmodeller till nytta för kunder och medborgare.

Är det då någon skillnad på innovation inom privat och offentlig sektor?

Egentligen inte, menar Malin Zandelin, konsult inom innovation och ledarskap.

– I båda fallen handlar det om att öka värdeerbjudandet för dem som verksamheten är till för. Skillnaden är att innovation inom det offentliga är så mycket mer komplex. Värdet kan inte alltid mätas i kronor och ören. Kvaliteten på vården exempelvis är svårare att bedöma än kvaliteten på en fysisk produkt, konstaterar hon.

Struktur ger frihet

Men oavsett om innovation bedrivs inom privat eller offentlig sektor krävs struktur. Enligt Malin Zandelin finns en vanlig missuppfattning om att det gäller att alla strukturer och ramverk först tas bort för att människor ska bli kreativa.

– Forskning visar att det är precis tvärtom. Med tydliga ramar, mandat och roller får människor en box inom vilken vi kan vara fria och innovera. När det inte finns några gränser eller definierat handlingsutrymme blir vi överväldigade av alla valmöjligheter och ingenting blir gjort, säger hon.

I arbetet med struktur ingår även att utveckla en ”roadmap” för både inkrementella och radikala innovationer, som klargör de organisatoriska förutsättningarna för innovation.

– Som organisation kan vi inte förlita oss på att enskilda individer ska komma på nya lösningar. Vi behöver skapa ett klimat som främjar idégenerering och en struktur som tar hand om idéerna. Hur skapar vi organisatoriska förutsättningar för detta? Vilka förändringar krävs i medarbetarskap och ledarskap?, säger Marie Amann.

Psykologisk trygghet

Även organisationskulturen har stor betydelse för att skapa ett gynnsamt innovationsklimat. I en kultur som präglas av tillit och psykologisk trygghet vågar människor pröva nya idéer och ta risker, utan att det leder till några negativa konsekvenser.

– En sådan kultur bygger man inte över en natt, utan kräver tålmodigt och långsiktigt arbete, påpekar Malin Zandelin.

Innovationsarbete är definitivt ingenting som är fluffigt och mjukt, betonar Marie Amann och Malin Zandelin. Det måste alltid bygga på en strukturerad, systematisk process och innefatta utveckling av ledarskap, team och kultur.

– Alla kan ha tur och komma på en bra idé. Men vi kan inte förlita oss på det. Vi måste jobba systematiskt, cykliskt och integrerat med övrig verksamhet inom innovation. Det är först då vi får den verkliga framdriften i innovationsarbetet, säger Marie Amann.