Därför måste verksamheter ställa om till mänsklig hållbarhet

Under World quality day i november pratade hon på ett SIQ-seminarium om begreppet mänsklig hållbarhet.

– När man pratar om mänskliga förmågor i mitt arbete har fokuset ofta på: ”hur kan vi vinna?”. Det har varit oavsett om jag har varit rådgivare åt idrottare eller ledare inom näringslivet, säger hon.

Prestationskulturen är stark inom hela samhället förklarar hon, och ofta möter hon en oro hos sina kunder.

Man undrar ”hur ska vi orka de här utmaningarna utan att krascha på mållinjen, hur ska vi ta oss hela vägen fram?”.

– Det jag har intresserat mig mest för under min karriär är att undersöka hur kroppen kan hjälpa hjärnan, för det som skiljer oss människor från andra arter är att vi har en oerhört välutvecklad frontallob, säger hon.

Men hjärnan behöver rätt förutsättningar för att kunna dra nytta av sin inneboende empati och lyhördhet. Jenny Nilsson har samlat olika typer av biomarkörer som berättar om kroppens olika tillstånd och förutsättningar att prestera.

– Det jag insåg ganska snabbt var att det går att dra nytta av digitaliseringen i att förstå sina egna biomarkörer.

Jenny Nilsson startade bolaget Zmartrest ihop med två AI-professorer och en fysiolog, med syftet att ta reda på hur mycket återhämtning människor i en viss arbetssituation, roll och sammanhang behöver för att vara hållbara över en lång tid.

– För om vi har fått för lite återhämtning och samtidigt blir överbelastade leder det till trötthet, slarv, och missnöje – helt enkelt för att hjärnans exekutiva funktioner får för dåliga förutsättningar för att fungera bra, säger hon.

Zmartrests AI-funktion utrönar mönster i medarbetarnas liv för att se vilka faktorer som är en bristvara, och vilka delar som är överrepresenterade.

– På en aggregerad nivå kan vi också ta fram en slags KPI:er som ledningen kan använda hela vägen upp på styrelsenivå för att se vilka processer i bolagen som är mänskligt hållbara – och var vi har störst problem, för att sedan agera på detta, säger hon.

Vilka är då de viktigaste aspekterna av mänsklig hållbarhet, enligt den data som Zmartrest utgår från? En av de mest framträdande punkterna är sociologibegreppet KASAM, alltså Känsla av sammanhang. Det handlar om att alla medarbetare i olika grad behöver känna att de gör något meningsfullt, och är en del av något större än bara sig själva.

– Om ledningen och medarbetare börjar arbeta tillsammans för den mänskliga hållbarheten, med en insikt om att vi kommer behöva nå högre mål, det kanske ibland är kort om resurser, men att hälsan prioriteras högst i slutänden – så skapas en motiverande och tillitsbaserad kultur, säger hon.

Att mäta medarbetarnas hållbarhet har ett signalvärde i det kulturarbetet, förklarar Jenny Nilsson, för det handlar inte endast om att screena dagsformen – utan även om att börja arbeta mer proaktivt.

– Idag är 80 procent av HR-budgeten reaktiv. Det handlar alltså nästan bara om att släcka bränder. Mänsklig hållbarhet handlar i stället om att förstå på förhand när något börjar bli ohållbart, och agera innan det redan är för sent.