Fallgroparna i distansarbetet kräver ingående diskussion

Arbetsmiljö Trots att de flesta trivs med att helt eller delvis arbeta på distans varnar nu både forskare och fackliga företrädare för de psykosociala riskerna. Det finns fallgropar som behöver diskuteras ingående innan de hybrida arbetsformerna permanentas.

Fallgroparna i distansarbetet kräver ingående diskussion
Carl Piva, Internetstiftelsen, Britta Lejon, ST, Leif Denti, Göteborgs universitet, och Veronica Magnusson, Vision.

Under pandemin har en majoritet, åtminstone av kontorsanställda, arbetat hemifrån. Och många har uppskattat fördelarna med att slippa långa pendlingsresor, kunna jobba ostört och koncentrerat samtidigt som det gett större möjligheter att styra över sin tid och få ihop det så kallade livspusslet.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.

Att helt gå tillbaka till ett arbetsliv som det såg ut före pandemin är det heller ingen som tror är möjligt. Många vill fortsätta jobba på distans – åtminstone delar av arbetsveckan. Enligt den forskning som gjorts föredrar de flesta en hybridvariant med till exempel tre dagar på kontoret och två dagar på distans.

Underskott på kunskap

Men även om distansarbetet nu kommit för att stanna krävs också diskussioner om hur det ska organiseras för att människor inte ska komma i kläm, menar Britta Lejon, ordförande i fackförbundet ST.

– Våra medlemmar jobbar gärna hemifrån. Problemet är att det råder ett underskott på kunskap om hur det verkligen fungerar. Därför är det viktigt att inte låsa fast sig i bestämda uppfattningar om hur vi ska arbeta. Medarbetarna måste involveras i utvecklingsprocessen, betonar hon.

Ett dilemma är bland annat att inte alla har förutsättningar att överge sin ordinarie arbetsplats. Den som bor trångt, har en stor familj omkring sig eller behöver introduktion i nya arbetsuppgifter har inte samma möjligheter att arbeta hemifrån.

– Nio av tio vill gärna fortsätta jobba på distans. Därmed inte sagt att alla är lika attraherade av det. Många yngre exempelvis föredrar att arbeta på en fysisk arbetsplats för att lära och växa. Då är frågan hur man som arbetsgivare ska styra och vilka regler som ska gälla. Det går inte bara att låta utvecklingen fladdra vidare på egen hand, säger Carl Piva, vd på Internetstiftelsen.

Social och professionell isolering

Samtidigt som distansarbetet ger vinster kan det också vara förenat med risker, inte minst psykosocialt. Leif Denti, doktor i psykologi vid Göteborgs universitet, lyfter fram några fallgropar som identifierats utifrån den forskning som gjorts inom området.

– Den sociala isoleringen är ett av problemen. Som arbetstagare har vi tre roller – en hemma, en på jobbet och en som varken är på jobbet eller hemma. Den här tredje rollen handlar om att kunna mötas tillsammans med kollegor under avslappnade former – bolla idéer och få en helhetssyn om vad som händer runt omkring, förklarar han.

Problemet med distansarbete är att det blir mer av silobeteende och att vi bara träffar dem som vi arbetar tillsammans med. Förutom social isolering kan den här bristen på helhetssyn även leda till professionell isolering, enligt Leif Denti.

– Det innebär att man isoleras i sina arbetsuppgifter och gräver sig allt djupare ned i sitt kaninhål. Både social och professionell isolering är problem som är krypande och lömska till sin natur. Tänk tio år framåt så finns risken för att det uppstår fickor i organisationen om vi inte gör något åt det här, säger han.

Gäller hitta ”sweetspoten”

På det hela taget överväger dock fördelarna med distansarbete, menar han. Det gäller bara att hitta den optimala ”sweetspoten”.

– Tidigare var distansarbete förbehållet vissa yrkesgrupper. Den begränsningen är nu borta och bland våra medlemmar finns en enorm frihetskänsla, som man gärna vill behålla. Men det som behövs är en utvärdering av vad som har fungerat och inte fungerat med distansarbete under pandemin, understryker Veronica Magnusson, ordförande för fackförbundet Vision.

Trots det utbredda distansarbetet under pandemin befinner vi oss fortfarande i ett experimentellt stadie som präglas av ett stort kunskapsunderskott kring de här frågorna. Innan de nya arbetsformerna permanentas behövs en ingående diskussion för att hitta långsiktigt hållbara vägar framåt, menar Britta Lejon.

– Arbetsgivaren har ett arbetsmiljöansvar även för anställda som arbetar på distans. Nu krävs att man hittar en lösning som funkar långsiktigt hållbart. Det krävs mer än att bara sitta och jobba på en pinnstol hemma i köket, säger hon.

Leif Denti, Britta Lejon, Veronica Magnusson och Carl Piva medverkade i ett seminarium på Kvalitetsmässan i Göteborg.

Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.