Försäkringskassans sjukskrivningar blir mer faktabaserade

– Vi vill nu hitta ett sätt att arbeta med sjukförsäkringen som blir förutsägbart över tid, så att andra vet vad de kan förvänta sig av oss och i vårt arbete med de här frågorna.

Färdigskissad problembild

Det finns en uppsjö av rapporter och analyser om sjukförsäkringen över tid. Arbetsgruppen började analysera den stora mängd data som fanns tillgänglig för att förstå vad den samlade kontentan var. Utifrån det materialet hittade man ett antal områden som behöver hanteras på ett annat sätt om myndigheten ska kunna vara trovärdig och hantera sjukförsäkring på ett lämpligt sätt. Under hösten 2022 togs problembilden fram och i hittills i år har arbetsgruppen skissat på en ny verksamhetsidé och tagit fram sex konkreta utvecklingsområden som behöver höjas.

– De sex områdena handlar om grunden i vårt arbete egentligen. Det handlar om hur vi bedömer arbetsförmåga, hur vi stöttar för återgång i arbete och hur vi förhindrar bidragsbrott. Det är de tre kärnprocesserna i vårt arbete, säger han.

För mycket tyckande

De övriga områdena är strategiska och ska bidra till bättre förutsättningar för förvaltningen. Det fjärde området handlar om att bygga kunskap kring sjukförsäkring och bidra till en kvalificerad faktabas tillsammans med andra sakkunniga aktörer.

– Min bild är att det är väldigt mycket känslor och tyckande i sjukskrivningsprocessen. Det finns mycket kunskap att tillgå men det är tyvärr inte så mycket av den som har fått fäste i praktiken. Det handlar om hur hälso- och sjukvården arbetar, hur vi på Försäkringskassan arbetar, och vad arbetsgivare gör och inte gör. Men det får inte fäste utan det är en hel del tyckande involverat i sjukskrivningsprocessen, säger Andreas Larsson.

Att i större utsträckning använda sig av tydliga kunskaps- och bedömningsstöd vid bedömningar över hela landet är av respekt för medborgarna förklarar han. Bedömningen får aldrig bli godtycklig och den måste vara transparent.

Det två sista utvecklingsområdena har ett fokus på det interna arbetet. Det femte handlar om hur kompetensen inom organisationen ska utvecklas – det vill säga hur chefer och medarbetere ska få kompetensutveckling. Det sjätte och sista utvecklingsområdet handlar om ledning och styrning av sjukförsäkringsförvaltningen. 

Efter att den nya verksamhetsidén klubbades igenom i början av mars har Andreas Larsson med kolleger börjat ta fram förslag på hur det nya arbetssättet ska se ut i praktiken. 

– Nästa steg är alltså att detaljera de lösningarna. Om de sedan implementeras i praktiken bygger på om de förslag vi skapar är tillräckligt bra. Det är såklart vår ambition även om det kvarstår en hel del arbete.

Förhoppningen är att arbetsgruppen under tidig höst ska ha förslag som generaldirektören och ledningsgruppen kan ta ställning till. 

– Det är inte bara en fråga för oss internt, det är också en fråga för externa aktörer. För legitimitetens skull är det viktigt att bland annat sjukvårdens och arbetsgivarrepresentanters åsikter om förändringsförslagen får utrymme, säger Andreas Larsson.

Lågt förtroende

Undersökningar visar medborgare har ett lågt förtroende för Försäkringskassan vilket är ett viktigt skäl till att verksamheten nu förnyas.

– Vi känner till de här problemen. De består först och främst att man inte har tilltro till att lika ärenden hanteras lika. Det finns också en misstro gentemot vår förmåga att förhindra bidragsbrottslighet. Den tredje delen handlar om att man inte tycker att vi är en effektiv organisation, säger Andreas Larsson.

Vad tror du att det här låga förtroendet beror på?

– De som faktiskt har haft ett ärende hos oss är generellt mer nöjda än de som inte har haft det. Exakt vad det beror på kan jag inte svara på. Dels är förtroende inte ett helt glasklart begrepp, dels kanske viss nyhetsrapportering kan leda till en vinklad uppfattning om vårt arbete.

Förändringsarbetet utgår från ett förhållandevis långt tidsperpektiv. Finns det en utmaning i att behöva vara lite synsk gällande framtida sjukförsäkringar?

– Ja det gör det men den osäkerheten måste vi kunna hantera och balansera på ett medvetet och trovärdigt sätt. Vi måste vara dynamiska och ha förmåga till anpassning utan att tappa sin kursstabilitet.  Mot denna bakgrund är det viktigt att ha och upprätthålla en tydlig idé om den egna verksamheten.