Från bagare till kvalitetschef – Jörgen Olsson vill göra kvalitet till en hållbarhetsfråga

Hans pappa drev ett eget bageri och Jörgen Olsson började på gymnasiets livsmedelslinje. Efter ett år hoppade han av skolan och började i stället arbeta hos sin pappa.

– Jag jobbade där i tre och ett halvt år som bagare. Jag tycker fortfarande att det är ett fantastiskt roligt yrke. Men att som 17-åring börja klockan tre på natten var ingen höjdare, säger han och skrattar.

Samtidigt spelade han hårdrock och stod på stora scener. Någon rak väg mot en framtida chefsroll inom kvalitet låg knappast framför honom.

Efter tiden som bagare hamnade han så småningom på det som då hette TanumsFönster, dagens NorDan. Där har han nu arbetat i 27 år.

Han började på fabriksgolvet, blev arbetsledare och arbetade med Lean. 2016 tog han steget över till kvalitet och miljö. I dag är han kvalitets- och hållbarhetschef och sitter i företagets ledningsgrupp.

– Det har varit väldigt nyttigt att ha tagit med mig erfarenheten från produktionen när jag har bytt tjänster.

Tog den långa vägen: ”Du måste ha ett driv”

Till skillnad från många som i dag söker sig till kvalitetsområdet har Jörgen Olsson ingen särskild högskoleutbildning inom kvalitet. Kompetensen har byggts längs vägen genom arbete, kurser och nya uppdrag.

– Du måste ha ett driv om du inte har den bakgrunden. Du måste vara väldigt nyfiken, inte vara rädd för att prova nya saker och tacka ja om du får en chans.

Han började i produktionen, blev senare arbetsledare och arbetade med Lean innan han 2016 tog steget över till kvalitet och miljö. Sedan några år tillbaka är titeln kvalitets- och hållbarhetschef.

Den långa erfarenheten från produktionen har han fortfarande med sig.

– Det har varit väldigt nyttigt att ha tagit med mig den biten upp när jag har bytt tjänster.

I dag är rollen framför allt övergripande. Jörgen Olsson sitter i ledningsgruppen och arbetar bland annat med ledningssystem, certifieringar och strategiska kvalitets-, miljö- och hållbarhetsfrågor. En del av tjänsten ägnar han också åt arbete på koncernnivå inom NorDan Group.

Det operativa kvalitetsarbetet ute på fabrikerna ligger däremot närmare verksamheten. Där finns kvalitetstekniker som organisatoriskt tillhör respektive fabrikschef.

– Jag tar med mig kvalitets-, miljö- och hållbarhetsbitarna in i ledningsgruppen, men mer på en övergripande och systemmässig nivå. Fabrikscheferna tar med sig sådant som produktavvikelser och störningar i leveranskedjan.

Kvalitetskulturen – den stora utmaningen

Den kanske svåraste delen av kvalitetsarbetet går dock inte att lösa med organisationsscheman eller certifieringar, enligt Jörgen Olsson.

Det handlar om kulturen.

– Utmaningen inom kvalitet är egentligen att kunna skapa en kvalitetskultur och göra den relevant för varje medarbetare.

Han tycker att kvalitetsarbete alltför lätt förknippas med kontroller, avvikelser och sådant som sker i slutet av en process.

– Medarbetare motiveras inte av ett kvalitetsledningssystem. De motiveras av att förstå varför just deras arbete spelar roll för verksamheten och för kunden.

Därför behöver kvalitet enligt honom finnas med betydligt tidigare och bredare i verksamheten.

– Kvalitet kan vi ha på många ställen. Det kan vara inom kulturen och framför allt inom ledarskapet. Kvalitet på ledarskap är superviktigt.

Vill få in kvalitet i hållbarhetsdiskussionen

Samma bredare syn på kvalitet återkommer när Jörgen Olsson pratar om hållbarhet.

I ett uppmärksammat inlägg på Linkedin beskrev han kvalitet som ”den kanske mest underskattade hållbarhetsfrågan”. Bakgrunden var ett längre resonemang som han först hade skrivit inför valet.

Han tycker att den diskussionen ofta fastnar vid energi, utsläpp och nya tekniska lösningar.

– De är självklart jätteviktiga, men jag tycker att man glömmer bort att den mest hållbara produkten ofta är den som fungerar länge och uppfyller sitt syfte under många, många år.

För NorDan, som tillverkar bland annat fönster och dörrar, blir sambandet konkret. Om produkterna får längre livslängd och bättre prestanda skapas ett större värde för kunden samtidigt som mindre resurser behöver användas över produktens livscykel.

Det motsatta gäller när kvaliteten brister.

– Om vi behöver byta en produkt i förtid, om den kräver mycket underhåll eller om vi får många reklamationer, då har vi förlorat en del av själva hållbarhetsvinsten.

En förbättring kan skapa ett nytt problem

Men sambandet mellan kvalitet, resurshushållning och hållbarhet är inte alltid enkelt.

NorDan har exempelvis arbetat med att minska dimensionerna på virket som går in i produktionen. Det innebär att mindre material behöver hyvlas bort och att spillet minskar.

På pappret är det en tydlig resursbesparing.

Men sågspånet och restmaterialet har samtidigt använts för att värma fabrikerna.

– Vi hade minskat så mycket att vi fick för lite spån. Då måste vi ju köpa in pellets för att kunna värma våra fabriker, vilket vi tidigare har kunnat göra med vårt eget material.

Exemplet illustrerar enligt Jörgen Olsson varför förändringar behöver bedömas i ett större systemperspektiv.

– När man gör en förändring måste man göra en grundlig risk- och konsekvensbedömning. Hade man gjort det i det här fallet kanske man hade sett tidigare att en konsekvens blir att vi får mindre spån. Vad använder vi spånet till? Jo, vi värmer våra fabriker.

Det är också en princip som han försöker driva bredare i organisationen.

– Man måste fråga: Vad blir bättre? Men också vad får förändringen för andra konsekvenser? Där finns det en bit kvar. Vi är inte perfekta någonstans.

”Kvalitet är en investering”

Jörgen Olsson tror att kvalitet fortfarande hamnar i skymundan därför att själva hållbarhetsbegreppet blivit så starkt förknippat med klimat och miljö.

Han vill se kvalitet få en tydligare strategisk roll.

– Jag skulle vilja att man talade mer om kvalitet som en strategisk fråga för konkurrenskraft och även fick in det i hållbarhetsdiskussionen och samhällsutvecklingen.

Sverige har länge varit förknippat med hög kvalitet inom både industri och byggande, konstaterar han. Ska den positionen behållas krävs enligt honom också ett annat sätt att se på kostnaden för kvalitet.

– Man behöver se kvalitet mer som en investering och inte som en kostnad.

Problemet är att det ofta är betydligt lättare att räkna på vad dålig kvalitet kostar än vad bra kvalitet är värd.

Om en komponent inte håller måttet och leder till reklamationer syns konsekvensen snabbt i ekonomin. Jörgen Olsson tar beslag som börjat rosta som ett exempel på ett tidigare kvalitetsproblem.

– Har vi levererat dålig kvalitet för att vi har tummat på materialet och det kommer en massa reklamationer, då ser vi den kostnaden väldigt snabbt. Den kan komma efter några månader eller något år och då ser man att här har någonting inte varit bra.

Värdet av motsatsen är svårare att upptäcka.

En produkt som fortsätter fungera år efter år skapar sällan samma tydliga ekonomiska signal.

– Jobbar man åt andra hållet tar det mycket längre tid att se värdet. Tyvärr är det så.

Ständiga förbättringar – även utanför fabriken

Erfarenheten från Lean har också format hans syn på kvalitetsarbete.

Jörgen Olsson betonar att metoderna inte behöver stanna på fabriksgolvet.

– Lean är användbart på många nivåer inom ett företag. Vi kan använda det även här uppe genom att effektivisera och arbeta med ständiga förbättringar.

Han minns särskilt en föreläsare som berättade att han i ett tidigare arbete hade fått i uppgift att hitta en förbättring varje dag – även om den bara sparade en sekund.

– Slår man ihop det hela tiden blir det mycket tid till slut.

Samma tankesätt försöker Jörgen Olsson använda tillsammans med sitt eget team.

– Vi sitter och bollar idéer hela tiden. Det är också kvalitetsförbättringar: att göra vårt eget jobb enklare.