Inga produkter i varukorgen.
Generation Z vill hellre jobba praktiskt än på kontor
Arbetsliv
Generation Z är inte lika intresserade av att jobba på kontor som tidigare generationer. Mer än varannan ung svensk vill istället arbeta med något praktiskt, visar en undersökning från Ungdomsbarometern. En förklaring ligger i den pågående pandemin.
Foto: Stock Adobe.
Undersökningen, som Ungdomsbarometern genomfört på uppdrag av bransch- och arbetsgivarorganisationen Trä- och Möbelföretagen, visar att många unga har en negativ bild av kontorsarbete.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Fler än varannan (58 procent) ung svensk i åldern 15 – 24 år, den så kallade generation Z, är intresserade av att jobba med någonting praktiskt. Detta kan jämföras med 44 procent som är intresserade av att jobba på kontor.
Var fjärde (26 procent) hävdar till och med att de får panik av kontorsmiljöer och endast var tredje (34 procent) tror att de kommer att jobba på kontor i framtiden.
Pandemin påverkar
En förklaring ligger i den pågående pandemin. Var femte tillfrågad (21 procent) svarade att de blivit mer intresserade av att jobba praktiskt på grund av krisen.
– Kontoren har fått mycket stryk under pandemin, säger Ulrik Hoffman, vd på Ungdomsbarometern. De positiva aspekterna, som till exempel umgänget med arbetskompisar och sociala kontakterna med kunder och leverantörer, har försvunnit med det ökade hemarbetet.
De ungas bild av praktiska jobb och kontorsjobb skiljer sig åt, enligt undersökningen. Praktiska jobb anses främst vara sociala (66 procent), roliga (65 procent) och framtidssäkra (53 procent). Kontorsjobb anses däremot vara välbetalda (67 procent) och framtidssäkra (66 procent), men även enformiga (55 procent).
Föräldrar på kontor
Ingen tidigare generation har heller i så hög grad haft föräldrar som jobbar på kontor som just generation Z, konstaterar Ulrik Hoffmann.
– En tolkning är att de sneglat på sina föräldrar, men även sin egen tillvaro, och att de inte vill spendera sitt arbetsliv framför en skärm. Men det kan även finnas andra drivkrafter som till exempel att en praktisk yrkesbana upplevs som mer kreativ, säger han.
Undersökningen har även tittat närmare på ungas intresse för olika praktiska discipliner. Relativt många kan tänka sig att jobba med teknik (45 procent), tillverka saker (41 procent) och med programmering (33 procent).
Förlegad bild
Eftersom undersökningen genomförts på uppdrag av Trä- och Möbelföretagen har de unga även tillfrågats om intresset för att jobba inom den branschen. Endast 16 procent uppger dock att de är intresserade av arbete inom trä- och möbelindustrin – trots att det finns ett rekryteringsbehov på 1 000 – 1 200 yrkesarbetande per år.
– Det finns en förlegad bild av vad det innebär att jobba inom vår industri, som gör att vi missar potentiell arbetskraft, kommenterar Henrik Smedmark, utbildningsansvarig på TMF. Genom att lyfta den innovationskraft, teknologi och de kreativa roller som branschen erbjuder är jag säker på att fler kommer att få upp ögonen för praktiska yrken. Det är ett kunskapsgap som hela branschen måste hjälpa till att fylla.
I undersökningen tillfrågades över 1 000 ungdomar i åldern 15 – 24 år från hela Sverige.
