Inga produkter i varukorgen.
Här är yrkena med störst risk för ohälsa
Arbetsmiljö
Det är stor skillnad i hälsa mellan olika yrkesgrupper, visar en ny studie från GIH. Undersköterskor, vårdbiträden, barnskötare samt buss- och lastbilschaufförer tillhör dem som är mest utsatta för ohälsa. Stillasittande är en riskfaktor, men även fysisk aktivitet i jobbet.
Foto: Stock Adobe.
Studien från Gymnastik- och idrottshögskolan, som är baserad på 72 855 män och kvinnor i åldrarna 18 – 75 år, visar på stora skillnader i ohälsa mellan olika yrkesgrupper.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Deltagarna i studien representerar 14 olika yrkesgrupper som fick genomgå ett konditionstest samt mätning av blodtryck, längd och vikt. De fick även svara på en enkät med frågor om aktivitets- och andra levnadsvanor samt upplevd hälsa.
Dubbelt så hög risk
Resultatet visar att förekomsten av ohälsofaktorer som låg kondition, fetma, högt blodtryck och daglig rökning varierade kraftigt mellan de olika yrkesgrupperna. Personer inom omsorgsyrken, som undersköterskor, vårdbiträden och barnskötare samt transport- och maskinföraryrken, som lastbils- och bussförare, löpte nästan dubbelt så hög risk för ohälsa som personer inom yrken med krav på högskolekompetens.
– Att personer inom yrkesgrupper med låg utbildning uppvisar fler indikatorer för ohälsa är egentligen ingenting som förvånade oss. Det har även framkommit i tidigare studier, säger Daniel Väisänen, studiens försteförfattare och doktorand.
Lärare drabbas
Men det som mer överraskade forskarna var att det också förekommer skillnader mellan olika yrkesgrupper med högskoleutbildning. De som framförallt stack ut i studien var yrken inom utbildning, som grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare. De hade högre samlad ohälsa än yrken inom naturvetenskap och teknik, som till exempel ingenjörer.
Studien ger ingen förklaring till det. Däremot har tidigare studier visat att till exempel lärare arbetar i en mer utsatt miljö samt har mindre möjligheter att styra sitt arbete jämfört med till exempel ingenjörer.
Fysiska aktivitetsparadoxen
Någonting som också lyfts fram i studien är vad forskarna kallar den fysiska aktivitetsparadoxen. Även om stillasittande på jobbet är kopplat till ohälsa kan ett jobb som är förenat med ett stort inslag av fysisk aktivitet, det som i dagligt tal kallas kroppsarbete, paradoxalt nog också vara en ohälsofaktor. Dit hör till exempel byggnadsarbetare och städare.
– Det finns en teori om att lågintensiv och långvarig fysisk aktivitet sliter på hjärt- och kärlsystemet. För att förebygga ohälsa är det viktigt att den fysiska aktiviteten på jobbet kombineras med till exempel aktiv arbetspendling som raska promenader eller cykling kombinerat med regelbunden återhämtning. Här behövs dock mer forskning för att reda ut sambanden, sammanfattar Daniel Väisänen.
