Håll dig uppdaterad med vårt kostnadsfria nyhetsbrev

Varje vecka får du en sammanfattning av de senaste nyheterna direkt till din inkorg.

Registrera dig

Här är yrkena med störst risk för ohälsa

Arbetsmiljö Det är stor skillnad i hälsa mellan olika yrkesgrupper, visar en ny studie från GIH. Undersköterskor, vårdbiträden, barnskötare samt buss- och lastbilschaufförer tillhör dem som är mest utsatta för ohälsa. Stillasittande är en riskfaktor, men även fysisk aktivitet i jobbet.

Här är yrkena med störst risk för ohälsa
Foto: Stock Adobe.

Studien från Gymnastik- och idrottshögskolan, som är baserad på 72 855 män och kvinnor i åldrarna 18 – 75 år, visar på stora skillnader i ohälsa mellan olika yrkesgrupper.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

Deltagarna i studien representerar 14 olika yrkesgrupper som fick genomgå ett konditionstest samt mätning av blodtryck, längd och vikt. De fick även svara på en enkät med frågor om aktivitets- och andra levnadsvanor samt upplevd hälsa.

Dubbelt så hög risk

Resultatet visar att förekomsten av ohälsofaktorer som låg kondition, fetma, högt blodtryck och daglig rökning varierade kraftigt mellan de olika yrkesgrupperna. Personer inom omsorgsyrken, som undersköterskor, vårdbiträden och barnskötare samt transport- och maskinföraryrken, som lastbils- och bussförare, löpte nästan dubbelt så hög risk för ohälsa som personer inom yrken med krav på högskolekompetens.

Daniel Väisänen, doktorand GIH.
Daniel Väisänen, doktorand GIH.

– Att personer inom yrkesgrupper med låg utbildning uppvisar fler indikatorer för ohälsa är egentligen ingenting som förvånade oss. Det har även framkommit i tidigare studier, säger Daniel Väisänen, studiens försteförfattare och doktorand.

Lärare drabbas

Men det som mer överraskade forskarna var att det också förekommer skillnader mellan olika yrkesgrupper med högskoleutbildning. De som framförallt stack ut i studien var yrken inom utbildning, som grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare. De hade högre samlad ohälsa än yrken inom naturvetenskap och teknik, som till exempel ingenjörer.

Studien ger ingen förklaring till det. Däremot har tidigare studier visat att till exempel lärare arbetar i en mer utsatt miljö samt har mindre möjligheter att styra sitt arbete jämfört med till exempel ingenjörer.

Fysiska aktivitetsparadoxen

Någonting som också lyfts fram i studien är vad forskarna kallar den fysiska aktivitetsparadoxen. Även om stillasittande på jobbet är kopplat till ohälsa kan ett jobb som är förenat med ett stort inslag av fysisk aktivitet, det som i dagligt tal kallas kroppsarbete, paradoxalt nog också vara en ohälsofaktor. Dit hör till exempel byggnadsarbetare och städare.

– Det finns en teori om att lågintensiv och långvarig fysisk aktivitet sliter på hjärt- och kärlsystemet. För att förebygga ohälsa är det viktigt att den fysiska aktiviteten på jobbet kombineras med till exempel aktiv arbetspendling som raska promenader eller cykling kombinerat med regelbunden återhämtning. Här behövs dock mer forskning för att reda ut sambanden, sammanfattar Daniel Väisänen.

Kunskapsmaterial

Bloggar

Böcker

Karriär

Ledare

Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.