Hur blir arbetsmiljön i en virtuell verklighet?

Cecilia Berlin, docent i produktionsergonomi vid Chalmers tekniska högskola, och Maral Babapour Chafi, forskare vid Institutet för Stressmedicin, har nu tilldelats medel från Afa Försäkring för att utforska hur VR-glasögon kan användas för att utföra kontorsarbete i en virtuell miljö.

– Vi är särskilt intresserade av hur det fungerar att alstra dokumentation, det vill säga skriva dokument, jobba i kalkylblad eller rita diagram, säger Cecilia Berlin.

Ger större frihet

Förhoppningsvis kan den virtuella miljön ge större frihet att röra sig mer varierat och därmed vara mer hälsosam än konventionellt kontorsarbete, menar hon.

– Det vore lite av slöseri att göra samma rörelser i VR som i verkligheten, som att vara låst till ett skrivbord i en viss höjd och ha tangentbord och mus som begränsar ens rörelser, förklarar hon.

Cecilia Berlin, som forskar inom området ergonomi i samband med produktion, kommer att inleda projektet med att undersöka vad som finns tillgängligt ifråga om teknisk hårdvara som VR-glasögon och tjänster för att arbeta i en virtuell kontorsmiljö.

– Vi vet att det redan finns virtuella kontorsmiljöer som är utformade för att man ska kunna umgås med sina kollegor och se varandra i form av avatarer, säger hon.

Utsikt över sandstrand

Projektet har även till syfte att undersöka vilka för- och nackdelar arbete i en virtuell kontorsmiljö har på den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. En tänkbar fördel skulle kunna vara möjligheten att fritt styra över miljön i den virtuella världen.

– Om man till exempel väljer att arbeta med en rogivande utsikt över en sandstrand kanske det kan ge ett ökat välmående. En nackdel skulle å andra sidan kunna vara om man exempelvis har svårt att ta sina avatarkollegor på allvar för att tekniken inte riktigt är mogen att skapa trovärdiga representationer av arbetskamraterna, säger Cecilia Berlin.

Konsekvenser för fysiska rummet

En aspekt är också konsekvenserna för det fysiska rummet där man arbetar med VR-glasögon.

Krävs det till exempel stort utrymme för att man ska kunna röra sig fritt utan att kollidera med varandra om man jobbar flera personer i samma rum på det här viset?

– Den virtuella världen kanske ger nya möjligheter för hur man kan röra sig, men den ökade rörelsefriheten kan också kräva att man anpassar det fysiska rum som man arbetar utifrån, säger hon.

Cecilia Berlin har förhoppningen att genom forskningsprojektet kunna hitta möjligheter till nya rörelsemönster.

– I den verkliga världen måste man ju samsas om utrymmet. Det går till exempel inte att ockupera en hel vägg på kontoret med sin rapport. Men i den virtuella världen kan man kanske skala upp dokument, jobba med svepande rörelser och utnyttja hela sitt synfält på ett sätt som gör att man kan ta mer plats utan att störa sina kollegor.

Projektet Virtuellt kontorsarbete (VirKA) – fysiska, kognitiva och sociala effekter av kunskapsarbete i VR-miljöer startar den 1 februari och kommer att pågå i två år.