Håll dig uppdaterad med vårt kostnadsfria nyhetsbrev

Varje vecka får du en sammanfattning av de senaste nyheterna direkt till din inkorg.

Registrera dig

Jantelagen hindrar innovation inom lantbruket

Innovation Stora satsningar görs för att stimulera landets bönder till innovation och entreprenörskap. Ändå är lantbruksföretagen mindre entreprenöriella än företag i andra branscher. En förklaring är att den gamla Jantelagen fortfarande lever kvar och skammen att misslyckas, visar ny forskning från Sveriges lantbruksuniversitet.

Jantelagen hindrar innovation inom lantbruket
Foto: Stock Adobe.

En stor omställning har på senare år skett inom det svenska lantbruket. Sedan 1970-talet har till exempel antalet mjölkbönder minskat från omkring 50 000 ned till cirka 3 000 idag. Samtidigt trycker myndigheter, branschorganisationer och andra intressenter på för att värna om det svenska lantbruket.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?
Erik Hunter, SLU.
Erik Hunter, SLU.

– Samhällets lösning är att lantbruksföretagarna måste bli mer entreprenörer och mer innovativa. Genom åren har det därför satsats stora belopp på att hjälpa lantbrukarna att hitta nya vägar, säger Erik Hunter, universitetslektor på institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi på SLU.

Men trots de stora insatserna har det visat sig att lantbrukets företag är mindre entreprenöriella än företag av samma storlek i andra branscher. Varför är det så? frågade sig forskarna på SLU.

Skam att misslyckas

Entreprenörskap och innovation är generellt förknippat med stora risker och många nya projekt misslyckas. Men att misslyckas som lantbruksföretagare är förenat med större sociala och psykologiska konsekvenser än inom andra områden.

I intervjuer med 25 – 30 lantbrukare har forskarna kartlagt återhämtning och förmåga att hantera ett misslyckande samt vilket stöd som finns att hämta efter ett misslyckande.

Istället för att resa sig och gå vidare som en stärkt entreprenör drabbas lantbruksföretagaren av skam, depression och ohälsa. Stigmat efter misslyckandet hänger kvar över lång tid.

– Det finns heller ingen funktion i samhället som hjälper och stöttar den här gruppen av företagare. Det är väldigt ansvarslöst med tanke på de påtryckningar som de utsätts för i syfte att förmå dem att ge sig in i nya projekt, förklarar Erik Hunter.

Jantelagen lever kvar

Samma forskargrupp på SLU har även studerat den sociala kultur som råder inom lantbruksnäringen och hur den påverkar viljan att satsa på innovation och entreprenörskap. Erik Hunter, som kommer från Kanada, har noterat att det i Sverige finns en attityd som handlar om att det inte är accepterat att göra något annorlunda, som sticker ut i mängden.

– Vi ville därför testa om den gamla Jantelagen fortfarande existerar och hur den påverkar lantbrukarna, säger han.

Jantelagen formulerades på 1930-talet av den norske författaren Aksel Sandemose och innehåller ett antal teser som går ut på att man inte ska sticka ut och tro att man är något. Samma begrepp finns i många delar av världen – i engelskspråkiga områden under namnet Tall Poppy Syndrome.

Forskarna satte därför samman en testpanel med 123 lantmästarstudenter, varav många kommer att gå ut i yrkeslivet i en rådgivande roll. Vilken typ av råd skulle de ge en lantbrukare som stod inför lanseringen av en ny, innovativ produkt?

En tredjedel av gruppen fick information om att lantbrukarens företag gått dåligt i många år, en annan tredjedel att företaget gått bra i många år och sista tredjedelen ingen information alls om den ekonomiska situationen. Samtidigt skapades ett index för studenterna som visade hur mycket ”Jante” de hade i sin personlighet.

Påverkar rådgivningen

Forskarnas hypotes var att främst den ekonomiska informationen skulle påverka studenternas råd. Men i själva verket var det deras personliga Janteindex som hade störst betydelse.

Jozefine Nybom, SLU.
Jozefine Nybom, SLU.

– Det visade sig att ju mer ”Jante” de var, desto mindre troligt blev det att de gav råd om att fortsätta med entreprenöriell verksamhet som diversifiering, innovation eller produktutveckling. Lantbrukarna fick alltså inte de råd som var bäst utifrån deras ekonomiska situation, utan rådgivningen styrdes istället av sociala normer. Det kan vara en bidragande orsak till den låga graden av entreprenörskap och innovation inom lantbruket, konstaterar Jozefine Nybom, forskarstuderande vid institutionen.

Slutsatsen som forskarna drar är att samhället å ena sidan gärna kan ge lantbrukarna kvalificerade råd om innovation och entreprenörskap. Men å andra sidan också borde ta större ansvar för entreprenörer som misslyckats, för att tillvarata deras kunskaper och hjälpa dem komma tillbaka efter ett misslyckande.

– Vi hoppas att vår forskning kan skapa diskussion på högre nivå och att fler ska våga hantera ett känsligt ämne, säger Erik Hunter.

Forskningen om Jantelagens inverkan på entreprenörskap inom lantbruket och om effekten av misslyckande har finansierats av Kampradstiftelsen.

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Skickar begäran
Jag godkänner att Kvalitetsmagasinet sparar mina uppgifter
Läs mer om vår integritetspolicy här
Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.